Drömmer om fossil och döda koraller

18 augusti

Solen smyger sig ner genom löven i taket ovanför. Jag väntar på avfärd mot Fiji. På rygg i en hängmatta, vid havet. Kent i lurarna.
Tonga har varit bra. Inte som planerat, faktiskt nästan inte överhuvudtaget alls som planerat. Men bra. Jag tänker på hundarna, hönsen, fladdermössen. Jag gungar i hängmattan och tänker på valarna. På Selesi som ville att jag skulle gifta mig med hans son. På Mote som från sin rullstol styr över ett imperium av destillerier och en skog av kokospalmer. Jag lyssnar på kent och lär mig svenska igen.

Damen som städar stugorna är från Fiji. Vi pratar om hennes familj, hon frågar vilken kyrka jag tillhör och jag skrämmer henne med att svara ingen. Jag tror hon ber för mig på kvällarna, hon har den där "det ska nog gå bra för dig med"-blicken som dom som tror sig ha närmare till himlen får, när dom tittar på en hedning. Jag packar en påse med allt jag inte kommer ta med mig till Fiji, och ger bort till henne.

Istället fyller jag väskan med konsthantverk från Tonga. Jag har fina fat, vävda av palmblad. Jag har en liten gris, slöjdad i trä, ett par fina kort och en liten tavla. Jag har två flytande stenar. Jag har några snäckor och en fossilerad mussla. Väskan skramlar i alla fall väldigt tom. Man kan klara sig med nästan ingenting.

Petroleum / Kent / Jag är inte rädd för mörkret

Shut up, take a walk

17 augusti

När Tonga håller sin årliga jordbruksmässa utses vinnaren i "mest välstädade by"-tävlingen. Den här byn brukar inte vinna, men det gör däremot grannbyn. Att städa undan skräpet är bara början. Byn ska också dekoreras och pyntas. Blomkrukor mitt på vägen, trädgrenar och palmblad längs vägkanten, banderoller, vimplar och tanter med blomkransar.

Jag vandrar längs vägen och kommer förbi ett par stora träd, fulla med fladdermöss. Dom flygande hundarna är skyddade, fast den kungliga familjen får förstås fånga och äta så många dom vill. Fladdermössen tjattrar och snackar och gläfser till varandra, där dom hänger och dinglar med huvet ner och fötterna upp. Dom gillar att suga ut fruktsaft ur mogna frukter, och särskilt - sägs det - gillar dom frukter som jäst. Jag skulle vilja se dom lite berusade, tror det kan vara hur kul som helst.

I´d rather drink than talk / Sator / Headquake

Sometimes it's not so easy

16 augusti

Återigen, det är lätt att vara turist på Tonga. Jag har status, vilket gör att jag får en sittplats på den fullpackade bussen.
Skolungdomar i uniformer, mammor med barn på väg hem från förskolan, präster, ämbetsmän, tonåringar. Och jag. Enda besökaren på bussen. Det kostar ett par kronor, det tar lång tid och är trångt, men trevligt. Kan inte vända på mig så jag tar bilden med kameran ovanför huvudet, hoppas att det funkar.

Tonga har, bälteslöshet och öppna bussdörrar till trots, en mycket lägre dödlighet i trafiken än Sverige. Dom är fem platser högre i rankingen av länder med minst trafikrelaterade dödsfall, jämfört med Sverige. I Tonga dör man av diabetes och hjärtinfarkter, inte i trafiken. Och blir du över 90 år har du betydligt större chans att nå 100 år om du bor i Tonga än i Sverige.

Don´t stand so close / Police / Zenyatta mondatta

Take in all that you could want

15 augusti

Jag har påbörjat min återassimilering. Snart ska jag åka hem. Jag behöver lära mig bete mig i en värld av tider, uppgifter, slutsatser.

Men jag sitter på min lilla veranda, omgärdad av hibiskushäckar och har svårt att se varför sånt är viktigt.

Varför inte stanna, i solen, med havet.
Äta kokosnötter och papaya.

Inte ta nästa steg.

The finish line / Snow patrol / Eyes open

Let me take a bite

14 augusti

Min granne är en ko. Hon är bunden till en palm och har en massa gräs och buskar att tugga på. Jag ser inget vatten, men jag vill inte bråka runt och störa henne där hon står, så kanske finns det vatten fast jag inte ser det. Hon har skugga och, så länge inga turister stör henne, lugn och ro. Hon är nyfiken, men nervös.

Jag är också nervös och nyfiken. Jag undrar varför hon står här. Vad ska hon bli? Mat? Mamma? Jag vet att kossor, men framförallt grisar, är värdesaker och handelsvaror på Tonga. Ska hon användas för ett bröllop eller en begravning? Än så länge är hon min granne.

Human nature / David Mead / Indiana

Things are going great

13 augusti

Jag lyssnar på Tongas inhyrda riksåklagare.

Han beskriver ett Tonga som kanske inte alltid gör allt på samma sätt som andra länder, och han utlämnar helt alla kommentarer om hur kungamakten påverkar möjligheterna att skapa äkta demokrati och hur det ekonomiska välståndet fördelas. Men Neil Adsett ser ett framtida Tonga som klarar sig bra. I publiken sitter två tonganska riksdagsledamöter, kanske även adelsmän. När det är dags att ställa frågor hoppar en amerikansk peace corps kille raskt in med en fråga om den nya konstitutionen som Adsett är med och skriver men resten av publiken sitter helt passiva. Jag fattar inte, tycker själv att Adsett sa en del saker som borde kommenteras. Men sen blir det tydligt, de som varit länge i Tonga vet att det är upp till dessa högstatustonganer att ta till ordet först. Så man väntar. Den ena av dem börjar prata, säger att Adsett inte fattat något, att föreläsningen var meningslös och att han väntat sig mer kompetent analys av en så utbildad man.
Jag får bita mig själv i läppen för att inte skratta högt. Så det är så här det är, att tro att man kan allt och förtjänar allt. Jag ser inte riktigt samma lysande framtid för Tonga som Neil Adsett...

På vägen hem får jag sällskap av en dam som jobbar på den ideella slöjdföreningen i stan, som säljer jättefina souvenirer och hennes man som jobbar på världsbanken. Vi cyklar längs vägarna som följer havet tills vi når deras kvarter, sen far jag vidare på egen hand. Ett kvarter från mitt boende kommer två arga hundar fram mot mig men jag kanaliserar Cesar Milan och klarar mig förbi dom utan någon incident.

The future´s so bright I´ve gotta wear shades / Status Quo / Don´t stop

Television rules

12 augusti

Den statliga radion och televisionen på Tonga är verkligen statlig. Här vet man vem som står för fiolerna, och det är viktigare än publikens behov och vilja.
Tongas radio sänder på tre frekvenser, två på FM och ett på AM. AM använder man för att kunna nå ut till öarna längst bort med viktig information under till exempel en cyklon. Här är en av FM-programledarna.

Det är svårt för mig att kunna sätta mig in i hur man kan vara journalist i ett land där kulturen dikterar att man inte får ställa frågor till personer med högre social status. Det måste krävas en oändligt stor självinsikt att kunna kliva in i en yrkesroll som så totalt bryter mot det du lärt dig sen barnsben.

Av något skäl är det nästan bara kvinnor som är journalister på TV-stationen. Viola Ulakai som jobbar som redaktör för nyheterna tror att det är svårt för tonganska män att se sig i rollen som reporter. "Dom vill inte behöva prata med personer dom inte känner."

Viola har arbetat som journalist i 22 år och har lärt sig allt på jobbet. Hon har inte gått någon skola, men dom som blir journalister idag har ofta läst media på gymnasiet och även kanske skickats på någon kurs i Kina. Man har nyhetsmöten varje dag, en reporter förväntas leverera inslag till både radio och tv om sitt ämne, och dessutom ska inslagen produceras på två språk, engelska och tonganska.

Jag måste skratta åt hur mycket deras TV-studio påminner om ett par av dom som jag jobbat i. Ända ner till den "kungliga" stolen som programledaren får sitta på. Eller kanske dom kungliga stolarna... Allt för att hamna rätt i bild.

Television rules the nation / Daft Punk / Television rules the nation

In the air the questions hang

11 augusti

Läsare från 126 länder klickar regelbundet in sig på Matangi Tongas hemsida. Snittbesöksiffran ligger på 20.000 per dag, när kungen dog fick man 90.000 unika besökare. Det är en källa för nyheter om Tonga på nätet, en av få oberoende, helt annonsfinansierad. I ett litet trähus i en av villaförorterna sitter fyra journalister och publicerar texter och kollar källor.

Tonga har en hög nivå av läskunnighet, men ingen tradition av att läsa, berättar Pesi Fonua. Jag har reagerat på det själv, när jag strosar runt i huvudstan eller längs strandpromenaden ser jag bara besökare läsa böcker. Inte en enda dag lägger jag märke till någon Tongan som läser en bok. Men Pesi Fonua ville ändra på det, och startade 1986 ett förlag. Under nästan 20 år gav man ut böcker och en tidskrift, Eva magazine, men 2003 ändrades konsitutionen i Tonga. Helt plötsligt kunde man åtalas för förtal bara för att någon tagit illa upp, och det fanns många, särskilt i landets kungafamilj och i adelsfamiljerna, som var lättstötta.

Pesi har själv fått känna på den orättvisa maktbalansen som Tongas adelsfamiljer utövar. Som ägare och utgivare av en oberoende lokal tidning, som tryckt kritiska historier om hur adelsmän betett sig i parlamentet, har han blivit stämd och tvingats spendera miljoner på försvarskostnader. Men han är hoppfull om framtiden:

"Folk börjar förstå vad fri press betyder, framtiden för journalistiken på Tonga är ljus." Men han tror samtidigt att det kommer ta lång tid.

Det känns lite bakvänt. Tonga har haft yttrande- och pressfrihet i konstitutionen sedan 1875, men efter terroristattackerna i USA 2001 ändrades lagarna. "På 80-talet, när vi hade pressfrihet, då brydde sig ingen om det. Men nu har vi till och med ett radio-program där vi varje vecka kan diskutera media och publicistik."
Jag vet inte själv vad som skrivs eller publiceras här. Till skillnad från Fiji, där jag kunde läsa dom lokala tidningarna som publicerade på engelska, skriver man på tonganska. TVn ser jag ibland, men jag ser fram emot mitt besök hos TV-stationen, för att få fråga hur dom ser på situationen för media.

Free life / Dan Wilson / Free life

Smell the springtime

10 augusti

Frangipani/Tempelblomma och Gardenia - väldoftande och i många olika varianter.

Sipping on the sweet nectar / Jens Lekman / Night falls over Kortedala

På gator och torg

9 augusti

Jag cyklar runt och ser mig omkring. Ryggsäck, solkräm, vattenflaska. Kedja och lås, vänstertrafik! Är nära döden minst två gånger, men jag har svårt att bli rädd, det här är ju inte på riktigt.
Det är inte många som cyklar. Dom flesta ser ut att höra till samma reggae-gäng, kör bakåtlutat, inga händer på styret, dreads och gällivarehäng. Jag får veta att det finns ett gäng gästarbetare som brukar göra cykelutflykter på helgerna, någon mils cykeltur på denna platta, platta ö.

Hittar premiärministerns hus inne i stan. Dom verkar ha många arkivskåp, och lite förvaring al fresco är kanske bara nyttigt för öppenheten?

Vi cyklar runt i världen / Nationalteatern / Kåldolmar och kalsipper

When I see you rise

8 augusti

Även på Tonga finns det stenmonument. Detta, Ha'amonga 'a Maui, är från 1200-talet och är byggt av stenar som troligast fraktats från en ö 100 mil bort. Stenarna är beräknade att väga 20 ton var, och är av korall, eller kalksten. Tryckhållfastheten är ungefär 10 gånger högre än oarmerad betong, och dom flera decimeter djupa hållarna i dom upprätta pelarna har gjorts av verktyg som varken var diamantarmerade eller eldrivna. Sannolikt har man använt järnverktyg, men det finns källor som hävdar att järn inte nådde Tonga förrän spanjorerna besökte öarna på 1600-talet. Så om korallstenen bearbetats med stenverktyg är det kanske ännu mer imponerande.

Solens upp och nedgång på längsta och kortaste dagen är uppmärkta på stenarna, och dom är riktade mot norr. Jag börjar också bli det.

Rosanna / Toto / Toto IV

I am the sea

7 augusti

På Tongatapu finns en sträcka längs kusten där klippan ätits upp av havsvågorna, den porösa korallen hänger ut flera meter över havet under, och mer och mer spolas bort. Just nu fungerar sträckan som ett dramatiskt naturfenomen.

Mapu 'a vaea kallas sträckan, Vaeas visslor. Vågorna trycker upp vattnet genom trånga passager, och beroende på vågornas kraft och tidvattnet kan vattnet nå 18 meter upp ovanför korallen.

Här, längs en sträcka som ska vara ett exempel på Tongas fantastiska naturresurser, är det tyvärr mest skräp jag ser. Plastpåsar, burkar, flaskor, överallt ligger det sopor. Värden som kört oss hit håller med, det är förskräckligt. Han hade varit med på radion bara förra veckan, säger han, och förespråkat att staten tar krafttag mot nedskräpningen. Han kör ofta turister hit, och vet hur besvikna dom blir av att se allt skräp. Han vet att det många redan hört om Tonga är att det är skräpigt, och han vet att det inte lockar besökare. Däremot bryr han sig inte så mycket om att det kan skada naturen, att ha giftiga sopor överallt.
"Jag ger mina barn varsin påse när dom går till skolan på morgonen" berättar han. Barnen går ett par kilometer till skolan, och plockar upp sopor längs sträckan. "Varje kväll, när dom kommer hem, lämnar dom mig varsin full påse. Så mycket skräp ligger det längs vägen. Varje dag." Han låter stolt när han berättar om sina barn, och vad dom gör för att hålla det snyggt i byn.

Use the force / Jamiroquai / Travelling without moving

Go go set it off

6 augusti

Det blir inte mer valskådning på Hapaai, för den här gången. Jag tar flyget tillbaks till Tongatapu, efter att ha kollat mycket mycket noga vilken plantyp det är som ska hämta oss. Flyget tar 40 minuter.
Vid flygplatsen växer hibiskushäckar, men istället för att bara bli glad blir jag också lite förbannad. Det är inte riktigt rättvist, att jag inte kan ha såna här hemma i Sverige också.

Kvar på stranden på Uoleva kämpar eremiten på.

Marigold / Sugarplum fairy / First round first minute