I can guess what happens under your skin

När du ser ett par uttrycka kärlek och ömhet mot varandra är det en liten kemikalie som får dig att må bra, och om du istället för att bli varm inombords snarare tycker att dom är störande, då är det samma lilla kemikalie som saknas. Den kallas serotonin och är en signalsubstans som skapas när aminosyror i kroppen bryter ner en annan kemikalie, tryptofan. Forskare vid University of Oxford har genomfört försök där halva gruppen fick mer tryptofan än andra halvan. Effekten blev just den, att man såg mer positivt på par som uttryckte sin ömhet offentligt, man trodde att par man såg bilder på var mer kära och man trodde att de var mer intima med varandra, ju mer serotonin man hade i kroppen.
Forskarna tror att resultatet kan få nytta i behandlingen av psykiska sjukdomar, särskilt dom där patienten har problem med relationer till andra. Serotonin, eller snarare tryptofan, går att tillsätta genom mat, tex mogna bananer, men det är mycket svårt att öka dosen till farliga nivåer - för för mycket serotonin är inte heller bra. Det är oftast brist på serotonin som är ett problem, precis som för många andra av våra runt 50 hjärnkemikalier är balansen viktig och ibland knepig att upprätthålla.
Tillbaks till paret som fick dig att må bra, eller som retade upp dig. Det kan hända att du gillar pussande par bättre på våren, än på vintern. Solen påverkar melatoninhalten som styr serotoninproduktionen och där dök vårkänslorna upp.
Puss, puss

I was made for sunny days

Vi lever av solen. Vår ras, den mänskliga, skapades i ett område på jorden där dag och natt är ungefär lika långa. Vår kroppsklocka går sönder om vi inte får sol, och går kroppsklockan sönder går kroppen sönder. Vi blir stressade, kan få cancer, problem med diabetes, håret kan falla av, magen sluta fungera.
Och när vi sedan ska bli friska påverkas våra mediciner av solen. Det här har forskare vid Karolinska institutet visat i en ny studie. Där har man granskat hur kroppen bryter ner och omvandlar medicin till effekt beroende på om kroppen får eller inte får sol. Det är solen som ger kroppen vitamin D, och det är vitamin D som säger åt levern att skapa ett enzym som sen bryter ner, eller inte bryter ner, medicinen vi tagit. Lyser solen behöver vi mer medicin, är det mörka tider finns risk för överdosering även om dosen är precis den samma.

Somewhere between waking and sleeping

Vill du veta när du har bästa chans att få ett positivt besked? Enligt denna undersökning är det när den du vill fråga är som tröttast. Vi människor tenderar nämligen att vara som mest positiva när vi är trötta.
Det gäller särskilt när det gäller ekonomiska beslut.
Enligt texten har kasinon koll på detta sen länge, där jobbar man med att försöka få folk att vara vakna så länge det bara går, eftersom spelarnas risktagande ökar ju mindre dom sovit.
Nästa gång jag ska låna pengar gäller alltså att rikta in sig på småbarnsföräldrar eller jetlaggade festprissar. Jo, man bör ju också komma ihåg att placera sina sparpengar hos finansiella institut som tar dygns- och veckovilan på allvar.

They need a change but they feel the same

En bekant berättade en gång att hon försökt förklara för sin son om kroppen och hur den fungerar och att frågan kom om vad benet i penisen heter. Hmm... det visste hon inte. Hennes sambo, berättade hon, fick sig ett gott skratt när hon frågade, och gemensamma manliga bekanta mobbar henne fortfarande. Om du känner dig förvirrad - män har inte något ben i sina penisar. Därför var jag extra glad när jag häromdan kunde säga till henne att, nej, kanske inte numer, men för ett antal miljoner år sen så hade män, kanske inte ett ben men en hård pigg på penisen.
Den var i vägen, säger de teoretiska genetikerna, motverkade intimitet, och därför var det inte klok genetik att behålla den. Den fyller däremot en funktion hos andra primater, särskild de som lever i grupper där det är viktigt med snabb befruktning, så chimpanserna till exempel har den kvar.

The mysterious distance between a man and a woman

Nu hoppas jag att NY Times ursäktar mig, men det här är en så intressant text att jag vill berätta om den rätt utförligt. Den är skriven av John Tierny, en duktig vetenskapsjournalist och handlar om kvinnors doft.

Forskare har genomfört ett experiment vid Florida State University, där en man och en kvinna byggde lego tillsammans. Männen trodde att legobyggandet var experimentet, men det var kvinnan - eller snarare männens reaktion på kvinnan - som studerades. Vad studien visade var att männen tyckte att kvinnan var mer attraktiv under ägglossningen, då kvinnan kunde bli gravid.

Det intressanta är att det bara var de män som var singlar som tyckte kvinnan var attraktiv då. Män som hade en partner sa att kvinnan var mindre attraktiv under ägglossningen, alltså precis tvärt om. Forskarnas tolkning är att män som är i relationer anstränger sig extra mycket för att inte bli intresserade av andra kvinnor.

“It seems the men were truly trying to ward off any temptation they felt toward the ovulating woman,” said Dr. Maner, who did the work with Saul Miller, a fellow psychologist at Florida State. “They were trying to convince themselves that she was undesirable. I suspect some men really came to believe what they said. Others might still have felt the undercurrent of their forbidden desire, but I bet just voicing their lack of attraction helped them suppress it.”

Studien hör hemma i ett forskningsämne som handlar om att bibehålla en parrelation, en del i evolutionsrelaterad psykologi som nu får lika mycket uppmärksamhet som det tidigare studerade ämnet partnerval. Hur man gör för att hålla liv i en relation länge nog för att säkerställa fortplantning spelar lika stor roll ur evolutionsperspektivet som vem man väljer att fortplanta sig med.

I texten beskriver Tierny andra studier som också visat att män kan avgöra om en kvinna kan bli gravid, där stripdansöser får högre dricks under ägglossningen, där man kan se mätbara skillnader i röstläge och testosteronhalt, och där män bedömer kvinnans doft som mer attraktiv. Slutsatsen? Vi är betydligt mer djur än vi kanske vill erkänna.

Sist i texten handlar det om vad som kan ligga bakom beslut att vara otrogen, att kvinnor som har ägglossning vars partner inte är synnerligen attraktiv, utan lite mer normalful, är mer sannolika att flörta med män dom bedömer som mer attraktiva. Samma beteende förekommer däremot inte under resten av menscykeln, enligt forskarna eftersom det är en för stor risk. Att få en mer framgångsrik avkomma, genetiskt sett, är värt en risk, men att flörta med andra när man inte kan bli gravid innebär en risk att man inte kan erbjuda avkomman goda förutsättningar att överleva, så då låter kvinnan bli.

Nu lägger vi ett filter av sociala regler ovanpå våra inprogrammerade genetiskt nyttiga beteenden, och då visar det sig att kvinnorna visserligen flörtar mer, men inte att fler faktiskt är otrogna. Men kroppens signaler skapar också mer svartsjuka hos männen, så nästa gång du tycker din partner flörtar för mycket/är för svartsjuk - fundera på var i cykeln ni är.

When the body speaks all else is hollow

Kan du hålla takten? Om du har problem med att tala så är sannolikheten stor att du inte kan det. Språkets motorik hör tätt ihop med musikmotorik, den finmotorik som styrs av kroppens allra finaste neurosignaler. Forskare vid University of Toronto har studerat sambandet mellan språk och annan finmotorik, som att trumma takten med fingrarna. Genom att låta personer som har talsvårigheter öva sin finmotorik kunde man förbättra talet. Metoden kan användas på alla sorters talsvårigheter, och bygger på att man upprepar allt mer krångliga motoriska övningar, för att trimma finmotorikens styrning, neurosignalerna, så att även talet kan kontrolleras.

Dreaming while you sleep

Det här med sömn är inte så enkelt.
Av 6000 som svarade på en undersökning i Storbritannien om sina sömnvanor hade 2/3-delar stora sömnproblem. Nu finns det en brist i urvalet som gör att extra många av de som upplever sömnproblem svarat, men det finns fler rapporter som visar att sömnproblemen ökat, i Storbritannien och i Sverige.

Från 40-årsåldern ökar problemen, och allt fler sover sämre, vilket kan bero på att sömnproblem anrikas. Om man har problem länge blir dom svårare och dessutom mer komplicerade att rätta till. De som är över 60 och har sömnproblem använder också mest mediciner mot sina sömnstörningar enligt undersökningen.

Eftersom det här är en potentiellt stor marknad för läkemedelstillverkarna finns det också mycket forskning kring mediciner. Kanske kan kognitiv terapi också hjälpa, särskilt om det är insomningen som är problematisk.

Money changes everything

För lite mer än ett år sedan ändrade amerikanska motsvarigheten till Socialstyrelsen sina rekommendationer om mammografiundersökningar. Man skulla börja screena senare, och med större intervaller. Detta trots att bröstcancer är den näst vanligaste medicinska dödsorsaken bland amerikanska kvinnor. Orsakerna är till stor del ekonomiska, i och med privatiseringen har kostnaden för amerikansk sjukvård ökat, men det finns också en medicinsk orsak. Är du ung är det svårare att se tumörer genom en mammografiundersökning, andra metoder är mer effektiva.



Men ändringen i rekommendationen får nu kritik, den var för omfattande och åldern höjdes för högt. Även kvinnor som skulle ha nytta av mammografi stängs nu ute. American cancer association hör till de tyngsta kritikerna och i väntan på att nya studier bekräftar kritiken står myndigheterna fast vid sina nya rekommendationer. Och kvinnor dör.

Kill the pain

På söndag är det dags för finalen i amerikanska NFL, den kallas också Super Bowl. Om du någonsin sett amerikansk fotboll vet du att det kan gå rätt våldsamt till.

Det är alltså ingen särskild överraskning att fotbollsspelarna har rätt ont. Mer ont än säg andra amerikaner. Och nu finns det en studie som bekräftar att spelarna också använder mer smärtstillande än medelamerikanen.

644 före detta spelare fick beskriva sina liv, ur ett hälsoperspektiv, och 71 procent visar sig ha använt opiater för att hantera sina smärtor, 7 procent var fortfarande fast i ett missbruk. Om man lägger till att 55 procent av spelarna i undersökningen angav en skada som orsak att dom slutade spela så är resultatet kanske det väntade.

Forskningen betalades delvis av tv-kanalen ESPN, som är en sportkanal. Däremot sänder dom inte finalen, det gör FOX.

Are you looking to drive my dreams

Att inte sova kan vara livsfarligt. Varför vet man inte.
Att inte sova kan också vara bra. Det har forskare kommit fram till som studerat personer med risk för PTSD, post traumatisk stress.
Genom att hindra försökspersonerna från att sova, efter att man visat filmer med gruvliga trafikolyckor för dom, kunde man förhindra att det dom sett fastnade och orsakade PTSD. Det är under sömnen som minnen bildas, och får man inte sova så hinner hjärnan glömma innan man sparat minnet, som när datorn kraschar innan man tryckt "save".

Drömmarna är människans kommando för att flytta minnen från RAM-minnet till hårddisken. Håller man sig vaken efter en hemsk upplevelse ökar chansen att minnet raderas innan det fastnat.

Vi kan också medvetet använda dagdrömmen för att bryta negativa tankar, vi byter spår helt enkelt.

Tills vi helt förstår vad som egentligen händer under drömsömnen är det väl bara att komma ihåg att faktiskt gå och lägga sig och hoppas på det bästa.

Your love is still on my brain

Det blir lätt så att jag letar efter publiceringsdatum för såna här nyheter: Tankeläsarmaskin kan omvandla tankar till tal. Det måste ju röra sig om ett aprilskämt, visst?

Men faktiskt, DN menar att med 16 elektroder och en viss medverkan från patienten själv, så kan en dator läsa hjärnaktivitet och omvandla tanken på ord till ordet. Det är ju en fantastisk upptäckt, men aningen skrämmande samtidigt...

Men för att fokusera på det positiva, om man kan lära en dator hur hjärnan fungerar när man säger ett ord så räcker det sen att bara tänka på ordet, så förstår datorn vad man tänker. Det har sina begränsningar, men blir ju sannolikt ett mycket bra hjälpmedel för personer som av olika skäl inte kan prata.

Maybe I don´t know you well enough

Vi har ärvt våra leenden. Det var chimpanserna som började, ja, eller, chimpanserna gör det så sannolikt gjorde våra förfäder det med. Nu vet vi också vad leendet fyller för funktion, och framför allt, vad det beror på. Vi kan ha en vilja att skapa ett band mellan en oss själva och en annan människa, vi kan vara roade av något vi ser eller vi kanske skäms och försöker avdramatisera en situation genom att signalera låg status.

Vi kan alltså le av olika skäl, men den som möter leendet kan lätt avgöra vilket eller vilka skälen är. Vi tar hjälp av hur likt leendet är ett "modellleende" som vi känner igen och har lärt oss, vi försöker avgöra om situationen är en situation då det är rimligt att någon ler och vi interagerar med den som ler genom att studera deras blick och då också härma leendet. Då känner man igen leendet man själv härmar som ett äkta leende, eller ett falskt.

Och vi är väldigt duktiga på att snabbt bedöma andra människors vilja genom deras uttryck. Ett evolutionärt krav vill vissa påstå, och om man ska tro på NY Times stämmer det.

Crazy hairdo on her head

Jag visste väl att det var nåt som var bra med forskning.

Jo, Nobelprisen pekar väl på att det finns ett ekonomiskt värde i en del av det som påhittas, och kanske blir nån frisk av nåt och kanske gör man finare, snabbare, miljövänligare grejer eftersom.
Men här! Här har vi den egentliga anledningen till att forskning är bra.
Din frisyr påverkas av spänningen mellan ytorna på hårstråna, och KTH har kunnat studera denna spänning. Nere på nanonivå ska nu balsam och sprej analyseras och studeras, och aldrig mer en bad hair day.

Sluta upp att stoppa köttbullar i näsan

Helt plötsligt trillar jag över texter om näsor. Kvar i sinnet sitter dessutom brandchefens fantastiska samling nässkämt i filmen Roxanne, som jag råkade se igen här om kvällen. (Du kan se den här).

Det finns många myter om näsan, som att den växer hela livet, vilket inte är sant. Däremot kan näsans utseende förändras över tid, om inte annat så gör den som allt annat i kroppen - tappar formen efter ett tag på grund av ålder. Näsan har ju inte så mycket lös hud att flytta runt, så det märks inte lika mycket som till exempel runt ögon eller i pannan, men det som på bilder kan se ut som om näsan växt är för de allra flesta vuxna bara en fråga om åldersrelaterad saggighet.

Och att näsan växer när man ljuger? Ja, det är inte bara i sagorna. Forskaren Alan Hirsch menar att lögnen får kroppen att reagera, som den tex gör vid stress, med att frigöra ett hormon som påverkar blodkärlen i ansiktet. Din näsas blodkärl sväller lite, vilket kan göra den röd och få dig att vilja klia den lite. Att påstå att det är fråga om någon Pinocchioeffekt är inte så sant, det är mycket lite visuell skillnad mellan en sann och en ljugen näsa, snarare är det bästa sättet att se någon effekt att studera om personen rör vid sin näsa eller inte.

Näsan är dessutom ett fantastiskt hjälpmedel för handikappade. Science daily skriver om hur man genom att snörvla på olika sätt kan styra sin rullstol eller ett kommunikationshjälpmedel som en dator med talsyntes. Att andas ut genom näsan på olika sätt styrs av munhålan och gommen, områden som kan kontrolleras även av personer med skador långt upp på ryggmärgen.

Men risken är stor att näsans funktioner kan skadas. Uppgifterna för tex näsans celler är många och dom är förvånansvärt känsliga för att vara ett organ som ligger i kroppens frontlinje mot omvärlden. Att tex använda nässprejer kan skada slemhinnorna, med en del ämnen finns dessutom risken att skadan blir permanent. Jag har inte hittat någon produkt i FASS som innehåller zinkglukonat som är tänkt att inhaleras via näsan, så det är nog ingen fara just nu i Sverige.
Hur det nu är med just det ämnet - man ska nog vara försiktig med vad man stoppar i näsan. Och kanske vad man stoppar näsan i, också.

Old in just one day

Nästa år fyller jag jämnt. 40 år - på väg in i medelåldern, eller kanske redan där?
Jag har i alla fall inte drabbats av någon 40-års noja än, bland annat tack vare roligheter som den här, som jag skrev om redan i februari.

Och på samma tema:
Ju mer/bättre sex kvinnor har efter 40 desto bättre mår dom. Det är en fråga om friskvård.

Och om man tänker på saken, det är inte så illa nuförtiden att bli 40. Annat var det förr i världen.

Let me show you the world in my eyes

Jag är närsynt, har glasögon och har haft det rätt länge. Fördelen med att vara närsynt är att ju äldre jag blir desto bättre syn får jag. Nackdelen kanske att jag hör till en grupp som har högre risk för näthinneavlossning. Men det är ju rätt ovanligt.

Däremot är inte närsynthet ovanligt längre. Enligt en text från The Guardian är 80 procent av alla barn i Singapore, Hong Kong och Taiwan i behov av någon typ av synhjälpmedel för sin närsynthet. I Storbritannien är antalet lägre, men ändå, med en nivå av 50 procent, högre nu än förut.

I texten sammanfattar författaren dom olika orsaker som kan ligga bakom "epidemin," som tex ökat intag av kolhydrater, minskat sportande - utomhus då, att sporta inomhus kan tom vara dåligt för synen - och mer tid framför olika skärmar (TV, dator).
Så kicka ut ungen från datorrummet, spara en förmögenhet i glasögonutgifter.

Boys will be boys, that´s what she said

Pojkar blir mindre pojkar om deras mammor har utsatts för vissa ftalater. Det är resultatet av en studie som gjorts vid University of Rochester. Det här är första gången som ftalater kopplas ihop med beteende, tidigare har man sett samband mellan fysisk utveckling och ftalater, men här ser man alltså en påverkan även på beteendet.

Ftalater är en grupp kemiska substanser som bland annat används för att göra plast mjukt (som tex i PVC-plast) och som också kan ingå i lim, nagellack och parfym. Dom har en egen stark lobbygrupp, kemiföretagen i Sverige, som vid alla tidigare rapporter om hur ftalater påverkar människor försökt påvisa fel och brister i studierna. Det kommer man säkert att göra nu med.

Vad är det då som denna studie visar? Jo, om mammans urin, under tiden som pojken ligger i livmodern, har höga halter av ftalaterna dibutylftalat och DEHP så kommer pojken att vara mindre benägen att leka med krigsleksaker och fordonsleksaker än pojkar vars mammor inte haft dessa höga nivåer. Att ftalater påverkar utvecklingen av pojkars genitalier visade man i en tidigare studie, nu ser man sambandet med hur barnen agerar.

Jag vet inte om jag nu påstår att pojkar måste leka med bilar och svärd för att vara normala pojkar, men om den sortens lekar förekommer till en viss nivå hos barn vars mammor INTE hade höga ftalatnivåer och mindre hos barn till mammor med höga nivåer så påstår jag i alla fall att det nog inte är så himla bra med ftalater.

Det kanske mest obehagliga med studien är att dessa två ftalater anses om ovanliga. EU har beslutat att de ska fasas ut, precis som en hel hög andra ftalater, men ändå har man i en grupp mammor hittat dom som är så påverkade av dessa ämnen att deras barn fått förändrade förutsättningar för sin utveckling.

Oh velocity girl-What makes you go so fast?

Elitidrottare har bättre sexuell funktion än icke idrottande kvinnor. Det vet man efter att ha mätt 25 kvinnors vaginala blodkärl. Forskningen genomfördes vid Ankaras Hacettepe University och Faith Universitys medicinska fakultet. Teorin som forskarna för fram är att bättre allmänfysik även påverkar sexuell funktion.
Men det fanns ett undantag, som jag tycker är intressant. Det var ingen skillnad i intresset för sex mellan elitidrottande kvinnor och de övriga som deltog i studien. Båda grupperna var lika intresserade, eller i vissa fall, ointresserade, och det fanns ingen skillnad som kunde förklaras med personernas sportande.

I samma tidskrift beskriver man också hur kvinnor som ägnat sig åt yoga i 12 veckor rapporterade en ökning av sin sexuella tillfredsställelse inom i stort sett alla områden, alltså lust, upphetsning, orgasm, känsla av tillfredsställelse och minskad smärta. Särskilt stor var förbättringen för kvinnor över 45 års ålder.

Jag börjar ana att min framtid kommer att innehålla en hel del idrottande. Det verkar ju klokt på så många sätt.

Some say she´s weak - I say she is beautiful

Under ett par generationer har byborna i Framingham, Massachusetts, mätts, vägts och studerats av forskare. Ett par tusen bybor ingår i underlaget, i ett par fall upp till tre generationer i samma familj. Studien har pågått sedan 1948 och nu har den använts för att förutsäga framtidens kvinna, om Framinghambornas evolutionära steg är något att utgå ifrån, i alla fall.

Lagom till året 2409 kommer kvinnor att vara kortare, knubbigare och ha lägre blodtryck än idag - för det är dessa kvinnor som föder flest barn. Dessutom kommer de att skaffa barn fortare och vara fertila längre än dagens kvinnor.

The average woman in 2409 will be 2 centimetres shorter and 1 kilogram heavier than she is today. She will bear her first child about 5 months earlier and enter menopause 10 months later.

Nu väntar vi bara på att andra studier ska visa samma sak. Resultaten i Framingham kan bero på kulturella orsaker också, även om det verkar som om studien, som utförts av bland andra Stephen Stearns vid Yale, lyckats eliminera den icke-genetiska störningen, så att det faktiskt handlar om pågående evolution.

(Z)ink to the bottom

Vi människor behöver en massa olika ämnen för att må bra. En hel del av dom kan vi inte skapa, utan måste få tillgång till på andra sätt. Oftast genom att vi äter eller dricker något som innehåller ämnet, och genom att kroppen sen bearbetar det så att ämnet får tillgång till våra system.

Men ju mer avancerad vår mat blir, ju mer förproducerad, behandlad och förfinad, ju svårare är det för kroppen att hantera. Vi kan stoppa i oss stora mängder mat, men i slutändan vara undernärda. En ny forskningsrapport visar att så många som två miljarder människor i världen har brist på ett sånt ämne som vi ska få i oss genom maten, zink.

Zink är en mineral som vi inte kan få tag på på nåt annat sätt, vi måste äta den, och den finns i biffkött, i skaldjur och i grönsaker , men där är den ofta så hårt bunden att kroppen inte klarar av att tillgodogöra sig den. Zink påverkar kroppens läkekraft, och kan dessutom påverka cellernas möjlighet att fungera optimalt.

However, studies have shown that zinc is essential to protecting against oxidative stress and helping DNA repair – meaning that in the face of zinc deficiency, the body's ability to repair genetic damage may be decreasing even as the amount of damage is going up.

Den nya studien visar dessutom att brist på zink, även bara en liten brist, inte bara ökar risken för prostatacancer, ett tidigare etablerat förhållande, utan även andra cancerformer som bröst-, hals- och luftvägscancer. Var tionde svensk har sannolikt brist på zink, men trots att riskerna är påtagliga att den bristen leder till hälsoproblem så finns det inget protokoll för att testa zink, inte ens hos äldre som på grund av bristande förmåga att ta upp zink i kombination med sämre diet ofta lider av konsekvenser av zinkbrist. I den gruppen har ofta varannan person zinkbrist.

Nu ska man inte heller stoppa i sig massvis med zink, det kan skapa problem med andra viktiga mineraler som järn och koppar, som vi också behöver och som kroppen får svårare att tillgodogöra sig om zinknivåerna är för höga. Upp till 40mg per dygn, och minst 8 mg per dygn för kvinnor och 11 mg för män, en låg nivå som, med en varierad kost, går att uppnå även utan en massa dyra vitaminpiller.