26 mars 2009

Now I am as humble as a bumle bee

Det är tufft att vara honungsbi nuförtiden. Kvalster, parasiter, virus, kanske till och med utbrändhet drabbar de små insekterna i sådan skala att en fjärdedel av världens bipopulation raderats ut. Om bin fortsätter dö i samma takt kan de vara helt utrotade inom tio år.

Man kan ju tycka att det är trist om det inte finns honung längre, men det är värre än så. Bin är ansvariga för en stor del av världens växtlighet. Genom bipollination får vi jordgubbar, päron, nötter och lök, bomull, körsbär och en lång lista andra, rätt viktiga, frukter och grönsaker.

Den mest mystiska sjukdomen kallas för CCD - Colony collapse disorder. Helt plötsligt, utan någon tydlig anledning, lämnar alla arbetsbin kupan. Man har inte kunnat hitta någon tydlig koppling till något virus eller kvalster, kupan kan vara full med honung, men ändå sticker arbetsbina. Jag hoppas lite att det är en schysst revolution som pågår, men forskarna håller inte med.

CCD har undersökts på längden och tvären, och bland teorierna finns kombination av kvalster och bekämpningsmedel mot kvalstret, virus, påverkan från den yttre miljön som tex strålning eller luftföroreningar, och till och med kemikalier på växterna som honungsbiet besöker. Men ingen särskild teori har lyckats förklara CCD.

Kanske är det som delfinerna i So long and thanks for all the fish. Bina har studerat oss människor färdigt, och nu drar de hem igen...

Undrar bara vem som i så fall ska se till att mina blommor slår ut i sommar?

Bloggarkiv