31 juli 2010

High heels have got me falling down on my knees

Pratade med en vän om höga klackar. Vi har inte många såna skor varken hon eller jag, och är inte särskilt bra på att gå i dom. Vi undrar lite hur dom som går i klackskor hela tiden klarar sig, eller rättare sagt hur dom klarar sina leder och senor.

Sen snubblade jag över en forskningsrapport om att det snarare är att gå i lågskor som är skadligt för personer som oftast går i klack. Det beror på att musklernas fibrer i vaden blivit kortare, upp till 13 procent kortare, hos kvinnor som gått i klackskor i två år eller mer. Då får vaden det svårare att flexa ut till full längd och risken för skador ökar när samma person går i lågskor istället.

Dessutom har akillessenan blivit tjockare, och fått svårare att böja sig lika flexibelt, hos kvinnorna med klackskor. Förtjockningen gör att senan kan kompensera för dom kortare muskelfibrerna så att vadens funktion finns kvar, men innebär samtidigt att det smärtar att gå i lågskor.

Forskarna råder däremot inte alla i höga klackar att byta bort dom mot lågskor. Snarare bör man lära sig ett par enkla övningar att göra på kvällen för att motverka påfrestningen från dagen, och hjälpa vadens muskler och senor att fungera som dom ska.

Jag blev inte bättre på att gå i klackskor av att läsa om forskningen kring effekten av långvarigt bruk av dom, men jag tror jag kommer att ha lättare att förstå varför en del alltid vill ha klack på sina skor, oavsett plats, tid eller skomodell.

30 juli 2010

Have another cigarette

323 unika gener tar skada av rökning. 323 gener är ungefär en procent av alla gener du har i kroppen, faktiskt lite mer än det. Förändringarna påverkar genens uttryck, de uppgifter som genen ger till funktioner i din kropp som sedan utförs av proteiner, hormoner eller syror. Man kan säga att genen börjar prata ett annat språk, som kroppen inte kan. I brist på instruktioner som kan förstås börjar kroppen göra annat, eller gör inget alls. Det är särskilt allvarligt om generna som påverkas har med immunförsvaret att göra.

Det visar forskare i en ny rapport från Southwest Foundation for Biomedical Research som undersökt över 1200 personer.

Det här kan också vara det orsakssamband som finns mellan rökning och cancer. Det är visserligen farligt att andas in cancerogena ämnen, tjära eller kolmonoxid, men ovanpå detta ligger då också att du genom att röka också försämrar din kropps möjlighet att motverka cigarettens negativa påverkan.

Men det finns en liten krok i allt detta. En av generna som påverkas kan vara den som orsakar Parkinsons. Så rökare kan alltså löpa mindre risk att drabbas av Parkinsons än icke rökare.

Break me, shake me...?

29 juli 2010

Drömmen om självmord slog mej i ett slag

Nä. Det är ingen risk. Det är Magnus Ugglas ord, från Va ska man ta livet av sig för... eftersom detta inlägg handlar om en forskningsrapport från Korea som visar på ett samband mellan självmord och utsläpp från bilar så kändes det relevant med en textrad om självmord som rubrik. Men det var snällt av dig att oroa dig.

Till saken. Det finns två samband mellan luftföroreningar och självmord enligt två separata rapporter, en från Sydkorea och en från Taiwan. Storstäder i Asien hör till de med mest förorenad luft i världen, och Sydkorea har dessutom märkt av en mycket kraftig ökning av antalet självmord, från 14 till 23 procent av dödsfallen. Inget industriland har sett en större ökning under samma period, 1996-2006.

Det ena sambandet är att när luftföroreningarna når höga nivåer, i undersökningen när föroreningarna låg på den övre halvan av uppmätta nivåer, så ökar antalet självmord med nästan 10 procent under de två närmaste dagarna efter att föroreningarna nått upp på den övre halvan. Råkade du dessutom ha problem med hjärtsjukdomar eller med lungornas kapacitet så ökade antalet självmord i den gruppen med nästan 20 procent.

Det andra sambandet är att föroreningarna i sig ger sig på kroppen och genom att skapa inflammationer i nerverna försämra kroppens psykiska allmäntillstånd så att individer kan drabbas av psykiska sjukdomar, bara genom att vistas i områden med höga halter luftföroreningar. Och det finns andra forskningsresultat som stödjer denna tes. Personer som lider av astma är mer än dubbelt så sannolika att lida av en mental sjukdom än personer utan problem med luftvägarna.

Boven i dramat är partiklar med storleken PM10, 10 micrometer i diameter eller mindre, som är små nog att ta sig in i våra luftvägar. Karolinska institutet har visat på samband mellan partiklar i luften och både plötslig hjärtdöd och lungcancer, nu kommer alltså forskningen som visar samband mellan luftföroreningar och självmord.

I förrgår skrev jag om näsans funktioner. Till dom hör att stoppa föroreningar, pollen, partiklar från att ta sig ner i luftvägarna - genom att fånga allt i näshåren. Trimmar du näshåren hårt släpper du allt för lätt in ovälkomna partiklar. Kanske dags att välja mellan filmstjärnenäsa och för tidig död i hjärtattack?

28 juli 2010

En dröm är en dröm likt förbannat

Vår fantastiska hjärna har sina begränsningar. En av dom är effekten av att dagdrömma, försvinna bort i minnen eller fantasier om vad man önskar eller hoppas på.

Att dagdrömma, glida bort från den konkreta aktuella verkligheten, stör nämligen din minnesprocess, du får svårare att minnas det som hände när du bytte tankebana. Forskare i Florida och North Carolina har visat genom experiment att ju längre bort det du tänker på är, både geografiskt och i tiden, desto svårare har du att komma ihåg det du gjorde och tänkte precis innan du började dagdrömma.

Det är faktiskt också ett tips för den som vill sluta tänka på något jobbigt. Genom att ta fram ett minne, kring något långt tillbaks i tiden och långt borta från där man är just nu, så bryter man hjärnans tankebana kring det jobbiga och får en frist. Ju längre bort i tid och rum desto bättre fungerar det som avbrott från den jobbiga tanken.

Tror det blir Kuba 1987 om jag ska testa detta själv någon gång.

27 juli 2010

Sluta upp att stoppa köttbullar i näsan

Helt plötsligt trillar jag över texter om näsor. Kvar i sinnet sitter dessutom brandchefens fantastiska samling nässkämt i filmen Roxanne, som jag råkade se igen här om kvällen. (Du kan se den här).

Det finns många myter om näsan, som att den växer hela livet, vilket inte är sant. Däremot kan näsans utseende förändras över tid, om inte annat så gör den som allt annat i kroppen - tappar formen efter ett tag på grund av ålder. Näsan har ju inte så mycket lös hud att flytta runt, så det märks inte lika mycket som till exempel runt ögon eller i pannan, men det som på bilder kan se ut som om näsan växt är för de allra flesta vuxna bara en fråga om åldersrelaterad saggighet.

Och att näsan växer när man ljuger? Ja, det är inte bara i sagorna. Forskaren Alan Hirsch menar att lögnen får kroppen att reagera, som den tex gör vid stress, med att frigöra ett hormon som påverkar blodkärlen i ansiktet. Din näsas blodkärl sväller lite, vilket kan göra den röd och få dig att vilja klia den lite. Att påstå att det är fråga om någon Pinocchioeffekt är inte så sant, det är mycket lite visuell skillnad mellan en sann och en ljugen näsa, snarare är det bästa sättet att se någon effekt att studera om personen rör vid sin näsa eller inte.

Näsan är dessutom ett fantastiskt hjälpmedel för handikappade. Science daily skriver om hur man genom att snörvla på olika sätt kan styra sin rullstol eller ett kommunikationshjälpmedel som en dator med talsyntes. Att andas ut genom näsan på olika sätt styrs av munhålan och gommen, områden som kan kontrolleras även av personer med skador långt upp på ryggmärgen.

Men risken är stor att näsans funktioner kan skadas. Uppgifterna för tex näsans celler är många och dom är förvånansvärt känsliga för att vara ett organ som ligger i kroppens frontlinje mot omvärlden. Att tex använda nässprejer kan skada slemhinnorna, med en del ämnen finns dessutom risken att skadan blir permanent. Jag har inte hittat någon produkt i FASS som innehåller zinkglukonat som är tänkt att inhaleras via näsan, så det är nog ingen fara just nu i Sverige.
Hur det nu är med just det ämnet - man ska nog vara försiktig med vad man stoppar i näsan. Och kanske vad man stoppar näsan i, också.

26 juli 2010

Kul att vara med

Det bästa är att det är för att jag haft roligt. Det värsta är att det här är ju också roligt.
Tar ett skarpt grepp och skakar av mig ringrosten. Tinar rimfrosten. River råkosten.

Bloggarkiv