13 oktober 2013

Passing churches, passing stations, a bustling complex

13 maj

Brisbane dyker upp som en suddig fantomstad genom tågrutan. Min första storstad i Australien. Landets tredje största stad med en folkmängd strax över 2 miljoner. Brisbane blir också min sista anhalt i Australien. Jag skulle vilja säga för den här gången. Men det är något med det här landet som inte riktigt klickar, för mig. Jag är inte kär i Australien.
Men Brisbane är, till ytan, en charmig stad. Mycket livemusik, en pågående humorfestival, en "farmers market", många bra restauranger och mycket kultur. Jag har en liten plan, vad jag ska hinna med, men Australienguiden ligger hemma, och tipsen jag skrivit av på ett papper ligger hemma dom med.

Här i Brisbane har jag sista chansen att shoppa, innan jag åker ut till en övärld med ett mindre och betydligt dyrare utbud av varor. Men vad behöver man, egentligen. Egentligen?
Jag köper vietnamesiska risrullar till lunch och beundrar affärsdistriktspersonalen som susar runt i klackar och kostymer och lunchar mellan vad jag inbillar mig är miljonaffärer med råvarucertifikat och optioner, utan att sweet chilisåsen fläckar ner silkestyget.

Here comes a city / The Go-betweens / Oceans apart

Bloggarkiv