Say goodbye to the people we don´t know

14 juni

Jag tar båten till Moorea och bor på ett b&b inriktat till surfare. I ett av rummen bor ägarens farfar, en söt liten fransktalande farbror som sitter i underkläder på sitt rum och lyssnar på fransk radio på hög volym. Tre gånger om dagen kommer en sjuksyster hem till honom och fixar och trixar. Han får mat av barnbarnet eller dottersvärdottern (?) och ibland tittar han upp när jag passerar i korridoren. Hans glasögon är tjocka som flaskbottnar men jag ler och vinkar lite.
Resten av gästrummen fylls upp av surfare från sydafrika, australien, frankrike och hawaii. Det bor seglare från USA i ett rum, vi äter frukost ihop och på eftermiddagen får vi lära oss riva kokos.

I vattenbrynet kryper krabbor och slamkrypare. Farfar berättar om när han fiskade, en gång i tiden bodde han ensam i sitt hus här vid strandkanten och fiskade och plockade papaya och odlade tomater i det nu övervuxna trädgårdslandet. Hundvalpen tuggar på en av kattungarna och allt är bara lite, lite för vackert för att vara sant.

Normandie / Shout out louds / Our ill wills