Creatures from the past

27 juli

Jag flyttar in till huvudstan, Nuku'alofa. I väntans tider på en båtavgång, för flyga med kinesiska olycksplan ingår inte i mina planer, är jag strandsatt i två dagar mer än tänkt. På The villa bor tre andra gäster, samtliga på Tonga för att arbeta med någon sorts bistånd. En herre håller i kurser i ekonomi, anlitad av riksbanken på Tonga med stöd från världsbanken. En dam jobbar med att stärka administrationen inom skolsystemet. Och så Mary, författare till Making sense of Tonga. Mary har uppdraget att samla in och förbedöma samtliga inkomna ansökningar om stipender för studier utomlands. Det är Australiens high commission, jämförbart med en ambassad, som utlyser stipendierna. Mary ska granska ansökningarna, underlagen, betygen och intygen. Det är ett uppdrag som för henne till Tonga från Kalifornien några veckor varje år. Tidigare bodde hon på Tonga, drev ett konsultföretag som bland annat tränade nyanställda utlänningar i den lokala kulturen. Det är verkligen intressant att prata med henne.

Mary berättar om kyrkogårdarna, och gravarna. Familjestrukturen är komplicerad, för även om pappa/farfar har mest att säga till om så är faster en väldigt viktig person i familjen. Den äldsta kvinnan i pappans familj är matriarken, och får den finaste graven. Men i gravarna ligger man inte ensam, andra avlidna läggs efterhand i samma grav. Och det är strikt reglerat vilka som får dela grav. Bror och syster kan inte dela till exempel. Mary berättar att när hon frågade sin tidigare affärspartner om hur hans familj visste var alla låg, hade dom någon lista eller skiss över gravplatserna, så skakade han på huvudet. Man bara visste, hade han sagt.

Tak, täcken, blommor av plast och papper, blinkande färgade lampor, flaggor och fanor pryder gravarna. Alla är dessutom överhopade med vit korallsand. Om man inte gör det blir benen bruna/grå när dom multnar i graven, men med vit sand på sänks temperaturen i graven, ofta ett betongklätt hål, och då blir benen vita när köttet ätits av, av diverse kryp och bakterier. Vita gravar, och vita ben, har högre status än gråa ben.

Bury your burdens in the ground / William Elliott Whitmore / Field songs