Boys will be boys, that´s what she said

Pojkar blir mindre pojkar om deras mammor har utsatts för vissa ftalater. Det är resultatet av en studie som gjorts vid University of Rochester. Det här är första gången som ftalater kopplas ihop med beteende, tidigare har man sett samband mellan fysisk utveckling och ftalater, men här ser man alltså en påverkan även på beteendet.

Ftalater är en grupp kemiska substanser som bland annat används för att göra plast mjukt (som tex i PVC-plast) och som också kan ingå i lim, nagellack och parfym. Dom har en egen stark lobbygrupp, kemiföretagen i Sverige, som vid alla tidigare rapporter om hur ftalater påverkar människor försökt påvisa fel och brister i studierna. Det kommer man säkert att göra nu med.

Vad är det då som denna studie visar? Jo, om mammans urin, under tiden som pojken ligger i livmodern, har höga halter av ftalaterna dibutylftalat och DEHP så kommer pojken att vara mindre benägen att leka med krigsleksaker och fordonsleksaker än pojkar vars mammor inte haft dessa höga nivåer. Att ftalater påverkar utvecklingen av pojkars genitalier visade man i en tidigare studie, nu ser man sambandet med hur barnen agerar.

Jag vet inte om jag nu påstår att pojkar måste leka med bilar och svärd för att vara normala pojkar, men om den sortens lekar förekommer till en viss nivå hos barn vars mammor INTE hade höga ftalatnivåer och mindre hos barn till mammor med höga nivåer så påstår jag i alla fall att det nog inte är så himla bra med ftalater.

Det kanske mest obehagliga med studien är att dessa två ftalater anses om ovanliga. EU har beslutat att de ska fasas ut, precis som en hel hög andra ftalater, men ändå har man i en grupp mammor hittat dom som är så påverkade av dessa ämnen att deras barn fått förändrade förutsättningar för sin utveckling.

I was mama's soldier

En 28-årig gravid kvinna med leukemi överförde sjukdomen till sitt foster. Den ovanliga nyheten rapporterades från Japan i mitten av oktober.
Kvinnan födde barnet bara dagar innan hon avled av biverkningar från leukemibehandlingen, och barnet blev sjukt vid ungefär ett års ålder. Det finns runt 30 kända fall i världen där barn fått sin mammas cancerceller, sannolikt genom att cancerogena vita blodkroppar överförts från mamman till barnet, och alltså tagit sig igenom moderkakan. Det här var första gången man kunde spåra cancercellerna i båda patienter och identifiera dom.
Att mammors sjukdomar överförs är inte i sig ovanligt, men att cancerceller överförs har alltså inte hänt särskilt ofta. Att det hände i det här fallet beror sannolikt på att cancern hade muterat just den del av genen i cellen som skvallrar för immunsystemet att något är på tok. Utan den delen förstod barnets immunsystem inte att något var fel, och gjorde inget åt cancercellerna.
Barnet har överlevt, nu 3 år och helt utan några tecken på leukemi.