I was a lonely cloud

8 maj

Sällskapsresor. Gruppdynamik. Reseledare. Vad har jag gett mig in på?
Maten är i alla fall god. Värdinnan gör så gott hon kan i båtköket, lunch och middag kommer på bordet som dom ska och alla får så dom blir mätta och glada. Hembakat till efterrätt och om man inte hade med sig egen alkoholhaltig dricka kan man köpa läsk. Jag smugglade med flaskvatten, det fick man egentligen inte ha med sig eftersom båten har en egen vattentank. I hytten, som jag delar med 7 andra, fyller jag min lilla flaska i hemlighet, glad att få slippa saltsmaken på båttankens vatten. Det är knappt det duger till te.
Vi seglar genom storm för att ta oss ut till Stora barriärrevet. Det är målet för många på båten, något kaptenen mycket väl vet. Att var fjärde blir sjösjuk på vägen ut spelar mindre roll i sammanhanget. Så nu har jag sett det, och snorklat över det. Det är inte så imponerande som jag förväntade mig.

Gruppen är överlag ung. Jag är äldre än reseledarna. Ingen tror mig när jag berättar att jag är över 40. När jag envisas säger dom att dom visst tror mig, men deras ansikten är fortfarande skeptiska. Vi pratar om tidigare resor, om nuvarande resplaner, om våra egna länder och om andra länder.

Efter middagen är det samling. Den "spirituella" resledaren som har hand om att hålla humöret uppe har tagit bilder under dagen som visas på storbildstv. Och han kommenterar, på ett sätt han säkert själv tycker är roligt. Men jag retar mig på hans nedsättande skämt om homosexuella, om aboriginer, om i stort sett allt och alla som är något han inte är, nämligen vit anglosaxisk man. Men runt omkring mig skrattar alla med.

Deliver us from free will / The Ark / State of the ark