Kill the pain

På söndag är det dags för finalen i amerikanska NFL, den kallas också Super Bowl. Om du någonsin sett amerikansk fotboll vet du att det kan gå rätt våldsamt till.

Det är alltså ingen särskild överraskning att fotbollsspelarna har rätt ont. Mer ont än säg andra amerikaner. Och nu finns det en studie som bekräftar att spelarna också använder mer smärtstillande än medelamerikanen.

644 före detta spelare fick beskriva sina liv, ur ett hälsoperspektiv, och 71 procent visar sig ha använt opiater för att hantera sina smärtor, 7 procent var fortfarande fast i ett missbruk. Om man lägger till att 55 procent av spelarna i undersökningen angav en skada som orsak att dom slutade spela så är resultatet kanske det väntade.

Forskningen betalades delvis av tv-kanalen ESPN, som är en sportkanal. Däremot sänder dom inte finalen, det gör FOX.

I´m just a drunk in a band

Jag var på en föreläsning med AFA om alkohol. Där berättade en forskare om att man genom SMS till studenter fått dom att dricka mindre. Det var faktiskt inte meningen med studien, där ville man bara ha reda på hur dom faktiskt drack, men genom att observera påverkar vi, det påstår i alla fall kvantmekanikerna, även om detta snarare är en psykologisk/sociologisk variant, så studenterna förändrade sitt alkoholbeteende under studiens gång.
Nu tror en grupp brittiska forskare att man hittat en metod för att just förändra farligt drickande hos unga studenter. Så kallad "binge drinking" uppfattas i Storbritannien som ett problem, regeringen har försökt fastställa nivåer som då inte ska vara lika skadliga, men det har inte varit helt lätt att förmedla informationen till målgruppen.
Den nya metoden går ut på att låta studenterna jämföra sig med varandra. Ingen tror nämligen att deras konsumtion kommer att vara värst, eller falla in under definitionen för "binge drinking." När man då gör det ökar motivationen att förändra sitt drickande.

Are you looking to drive my dreams

Att inte sova kan vara livsfarligt. Varför vet man inte.
Att inte sova kan också vara bra. Det har forskare kommit fram till som studerat personer med risk för PTSD, post traumatisk stress.
Genom att hindra försökspersonerna från att sova, efter att man visat filmer med gruvliga trafikolyckor för dom, kunde man förhindra att det dom sett fastnade och orsakade PTSD. Det är under sömnen som minnen bildas, och får man inte sova så hinner hjärnan glömma innan man sparat minnet, som när datorn kraschar innan man tryckt "save".

Drömmarna är människans kommando för att flytta minnen från RAM-minnet till hårddisken. Håller man sig vaken efter en hemsk upplevelse ökar chansen att minnet raderas innan det fastnat.

Vi kan också medvetet använda dagdrömmen för att bryta negativa tankar, vi byter spår helt enkelt.

Tills vi helt förstår vad som egentligen händer under drömsömnen är det väl bara att komma ihåg att faktiskt gå och lägga sig och hoppas på det bästa.

Your love is still on my brain

Det blir lätt så att jag letar efter publiceringsdatum för såna här nyheter: Tankeläsarmaskin kan omvandla tankar till tal. Det måste ju röra sig om ett aprilskämt, visst?

Men faktiskt, DN menar att med 16 elektroder och en viss medverkan från patienten själv, så kan en dator läsa hjärnaktivitet och omvandla tanken på ord till ordet. Det är ju en fantastisk upptäckt, men aningen skrämmande samtidigt...

Men för att fokusera på det positiva, om man kan lära en dator hur hjärnan fungerar när man säger ett ord så räcker det sen att bara tänka på ordet, så förstår datorn vad man tänker. Det har sina begränsningar, men blir ju sannolikt ett mycket bra hjälpmedel för personer som av olika skäl inte kan prata.

Maybe I don´t know you well enough

Vi har ärvt våra leenden. Det var chimpanserna som började, ja, eller, chimpanserna gör det så sannolikt gjorde våra förfäder det med. Nu vet vi också vad leendet fyller för funktion, och framför allt, vad det beror på. Vi kan ha en vilja att skapa ett band mellan en oss själva och en annan människa, vi kan vara roade av något vi ser eller vi kanske skäms och försöker avdramatisera en situation genom att signalera låg status.

Vi kan alltså le av olika skäl, men den som möter leendet kan lätt avgöra vilket eller vilka skälen är. Vi tar hjälp av hur likt leendet är ett "modellleende" som vi känner igen och har lärt oss, vi försöker avgöra om situationen är en situation då det är rimligt att någon ler och vi interagerar med den som ler genom att studera deras blick och då också härma leendet. Då känner man igen leendet man själv härmar som ett äkta leende, eller ett falskt.

Och vi är väldigt duktiga på att snabbt bedöma andra människors vilja genom deras uttryck. Ett evolutionärt krav vill vissa påstå, och om man ska tro på NY Times stämmer det.