I´ve had the time of my life, and I owe it all to you

Foto: Petra Hallberg

Jag är kär.

Jag trodde det skulle gå över, att det var en tillfällig förälskelse, men jag hade fel. Det går inte över.

Här är orsaken till mina varma känslor. En pjäs på Stockholms stadsteater - De tre musketörerna - i en tappning som fick mig att tappa andan då och som får mig att småle nu.

Du kan läsa recensioner från DN, Aftonbladet och Expressen, eller varför inte SvD.

Jag hade inte läst nåt innan, annat än rollistan. Strålande skådespelare jag sett i annat, spännande nya bekantskaper och en klassiker av Dumas lockade nog för inköp av biljetter långt innan jul. Men det var magiskt, det som hände. Även i de mest outhärdliga passagerna, där meta-teatern blev kladdig och sången falsk, var jag uppfylld av glädje åt att få vara med den kvällen.

Men, jag trodde att det skulle gå över. Att jag skulle sluta nynna låtarna, att jag inte längre skulle få minnesbilden av musketörerna i höftskynken som inte går att göra annat än skratta åt - det tyckte de nog själva också, och att jag skulle få en mer distanserad, analytisk hållning till pjäsen. För då skulle jag ju kunna skriva om den, eftersom den är del i min vår av kultur.

Men jag är fortfarande helt förtjust och därför totalt opålitlig. Vårkänslor hoppas jag.

Det enda spegeln visar är en grym, grym min

Förmågan att på ett ögonblick avgöra om en annan människa vill oss gott eller ont är livsviktigt. Redan som bebisar söker vi oss till människor som ser ut att vilja hjälpa oss, som ser snälla ut.

Nu är det inte alltid så att det man ser är hur det är. Det kan lika gärna vara tvärtom. BBC har ett roligt test där du kan kolla hur bra du är på att bedöma uppriktighet i ett leende. Testa dig här. (funkar bara för IE eller Netscape)

Utan att förstöra resultatet kan man säga att det är musklerna som gör skillnaden mellan ett äkta och ett falskt leende. Om du ler för att du mår bra är det andra muskler som jobbar än om du ler för att du bestämt dig för att le. Det är svårare än du kanske tror att skilja dem åt, vi får också komma ihåg det psykologiska trycket som gör att vi helst inbillar oss att ett leende är på riktigt, för att undvika konflikter.

Bebisar ler socialt efter bara 6-10 veckor, så viktig är funktionen för vår interaktion med omvärlden. Försök själv att gå igenom en hel dag utan att le mot någon alls, inte ens din egen spegelbild. Du kommer inte att klara av det - jag lovar.

If I had a weapon just like in my dreams - NC17

Det ligger is på fjärden här utanför. Inget konstigt med det, våren har börjat hälsa på men bor inte här än. Kort sagt, det är kallt här. Och - av ett skäl jag inte tänker avslöja - får det mig att inspireras till en liten sammanfattning kring det George i Seinfeld kallar för shrinkage.

Det handlar alltså om penisen. Om mått och mätande och jämförelser och variation och vad det kan bero på. Jag struntar i genetiken och sjukdomar och definitivt i plastikkirurgi, även om det kan ha med saken att göra.



Däremot är det svårt att strunta i det psykologiska. En stor mängd forskning handlar om relationen mellan mått och kroppsuppfattning, för en orealistisk uppfattning kan orsaka "small penis syndrome", där psykotiska sjukdomsdrag följer av en störd självbild. Egot kan bli så tilltufsat att mannen blir psykiskt sjuk av att tro att det är något fel med storleken. Jämförelsen för kvinnor är kanske uppfattningen om egen bröstform och -storlek, som också kan vara problematisk att hantera.

Men, till saken - hur mycket påverkar kyla? Ja, eftersom penismått verkar vara en mycket svår vetenskap finns det rätt stor bredd i svaren, men runt 6 centimeter kan "försvinna" som en följd av nedkylning. För en medellång penis är det mer än 2/3-delar. Det hela är en fullt normal reaktion som orsakas av behovet att skydda blodcirkulationen då kroppen kyls ner, alla extremiteter får mindre volym blod men effekten märks kanske bäst just för penisen.

Sen är det väl som med våren. Lite värme gör all skillnad i världen.

When time gets the best of me it won´t matter anymore

Tillbaks till temat vad som är nytt och vad som är gammalt på kroppen - hjärtat har kommit att överraska oss!

Genom att mäta radioaktivitet i hjärtceller, den gamla fina kol-14 metoden, har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att en till en halv procent av hjärtats celler byts ut under ett år. Tidigare har det funnits skilda uppfattningar om just hjärtceller, om dom hör till cellerna som byts ut eller om dom skapas en gång men aldrig mer.



Fyndet innebär att man nu kan börja applicera forskningen på att tex återskapa hjärtceller som skadats i en hjärtinfarkt. Det riktigt sjuka i sammanhanget är kanske att forskningen drar nytta av kalla krigets hysteriska beteende. Alla atomvapentester ökade mängden radioaktivitet i atmosfären så att man nu kan spåra celler som skapades innan och efter denna period med hjälp av kol-14.

Kanske hjärtats kvalitet inte är det som avgör om du lever länge längre, för om man kan renovera upp det vid behov kan frågan om förlängd överlevnad handla om helt andra saker.

It´s a crazy kind of cold

Saker ändrar på sig. Det som är pålitligt en dag är totalt osäkert nästa.

Se bara på det tydligaste vårtecknet av allt - snösmältningen. Isen på sjön som du kunnat köra långtradare på är helt plötsligt så svagt att minsta lilla sten får den att rämna. Snöhögen blir porös och rätt vad det är har du sjunkit ner och sitter fast till knävecket på samma plats där du nyss kunnat hoppa jämfota utan att ens göra en grop i snön.

Snön ändrar på sig under våren utan att det finns några standardiserade sätt att mäta förändringen på. Inte ens inom EU, alla standarders moder, har man samma sätt att mäta snösmältning på. Men svenska SIS försöker tillsammans med europeiska CEN skapa en och samma mätmetod.

Målet med en och samma metod är att länder som delar samma vattendrag ska kunna räkna ut tex förloppet för en vårflod med hjälp av ett gemensamt underlag och kanske kunna motverka de svåraste skadorna av en översvämning, att jordskred och laviner ska kunna förutsägas, att man ska kunna beräkna effekterna på havet av snösmältningen och att vattenkraftverken ska kunna göra rimliga prognoser för sin kraftproduktion.

Men snö är knepig att mäta. Den är helt enkelt olika vid olika omständigheter, vilket samiskans många snöord visar. Beroende på temperatur, vindpåverkan, marklutning och hur hårt packad snön är har den olika densitet, vilket påverkar snöns vattenekvivalent - hur mycket vatten det blir av snön när den smälter. SIS mål är att hitta en mätmetod som kan göra den uträkningen baserad på en enda sak, snöns vikt. Det kan vara ett riktigt genombrott om man lyckas.

Och om du undrade lite om just samiska snöord:
I samiskan finns mer än hundra ord för att beskriva snön. De anger snömängden, snöns konsistens, dess bärighet, snöytan, olika slags skid- och slädföre, det orörda snötäcket, spår av olika slag, rimfrost och snö på buskar och träd. Orden innefattar också barmarksfläckar, snösmältning och snöfläckar på sommaren.
Ordet Vahca (nordsamiska), anger första snön på hösten eller nysnö ovanpå gammal snö. Egentligen menas spårsnö, spår kan ju ses i nysnön. Det är något som är betydelsefullt både för jägaren och renskötaren.

I´ve got six things on my mind, you´re no longer one of them

Tycker du att du glömmer saker, att de faller ur dina tankar? Det är kanske precis det som händer. Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en mekanism i våra hjärnor som gör att vi -normalt-inte kan hålla mer än sju saker i minnet åt gången.

Forskarna har mätt hur hjärnan arbetar vid olika processer, som planering av handlingar och tal eller skrivande, och genom att ta bilder av både pann- och hjässloberna se vilka delar som används när man tex ska komma ihåg bilder i olika sekvenser. Det har gett underlag till en matematisk modell som nu, tror man, lyckats simulera hur arbetsminnet fungerar i våra hjärnor.


För att kunna tänka på flera saker samtidigt kopplar hjärnan ihop fler och fler celler. Till slut, efter ungefär sju saker, är det slut på lediga förbindelser, så hjärnan stänger av. Det finns ingen plats kvar att stoppa in fler saker på.

– Arbetsminnet är en flaskhals för den mänskliga hjärnans förmåga att bearbeta information. Resultaten ger oss en ny förståelse för vad den här begränsningen består av, säger Fredrik Edin, doktor i beräkningsneurovetenskap.

Du kan se en film om upptäckten här och du kan läsa mer om den här på Karolinskas hemsida.

Jag tycker det är skönt att det nu finns vetenskapliga bevis för att det är helt normalt att hjärnan blir så full att det inte ryms något mer.

Travelling without moving

Det står en man i vinterkläder under en stor björk bredvid en liten landsväg. Han tittar mot tåget som passerar. Tåget går långsamt. Han hinner titta länge. Han verkar ha stått där förut, platsen han valt verkar bra för att just se på tåg som passerar.

Jag undrar om han undrar hur det är, här på tåget. Jag undrar om han saknar att resa eller om han aldrig åkt någonstans. Om han står där nöjd eller om han längtar.



Att resa är alltid en tankeövning. Ibland är det också en fysisk ansträngning. Just nu är det mest långtråkigt.

Waiting for my time to come

Hur hamnade han här? Som superhjälte var det kanske inte en skogsbacke vid Gärdet som var målet, liksom? Mitt bland kottarna och barren, löven och grenarna. I leran. Har han gått vilse i pannkakan?

Är han på besök hos sina fria kusiner, skogsspindlarna? Vill han flytta hit? Området är populärt, visst, men är det rätt för honom?

Har han blivit övergiven, lämnad här utan någon chans att ta sig vidare? Utröstad från ön? Bortslängd!? Eller borttappad, saknad, orsak till otröstlighet?

Och var är den andre? Staffan - vet du?

Who pays the price

Har idag upptäckt:
Två blåmärken, lår och underben
Två riv/skarpsår, underarm och hand

Har även:
Stela muskler i rygg, bål och ben

DU VET VEM DU ÄR, du som är ansvarig för detta!

Sån tur att det i alla fall var kul. Det är viktigt att ha kul. :-)

If you can´t get behind your own life, get behind the steering wheel and go

Det är rätt med uppbrott. Det är rätt med omval. Det är rätt med tvekan, tvivel, osäkerhet och det är lika rätt med benhård beslutsamhet.

Eller, kanske inte. I alla fall inte om man vill lita på forskarna vid KTHs institution för data- och systemvetenskap. Kloka beslut kommer sig av analys. Kloka tvivel kommer sig av analys. För att vara riktigt klok ska du helst stoppa in allt du vet i en modell som sedan simulerar tänkta händelser för att kunna förbereda just kloka val.

Säkert bra att ha tillgång till om det handlar om huruvida man ska eller inte ska skicka kärnvapen på nån, men lite overkill kanske för oss andra? Inte då, menar forskarna. Samma plan, fast lite mindre, gör att du slipper köer, slösar mindre pengar och ångra dig mindre.

Så nu ska jag prova. Innan jag bestämmer nåt, alls, ska jag analysera det baserat på pseudohistoriska grunder för att se vad följderna kan bli. Vi får väl se hur det går.

When the lights are out in this dirty little town

Timing is everything. Min kandelaber hade snuttar kvar sedan i julas. Dom räckte precis en timme.

War - what is it good for

Det är väldigt lite på människokroppen som växer ut igen efter en skada. Huden, visst, men med stora begränsningar. Naglar kanske, håret kanske, men vi får inte nya fingrar eller öron eller tår. Ibland, som en följd av skadat DNA, kan vi få fler än vi behöver av någon del, men återväxten efter födseln är rätt trög.

Men som en följd av utökad krigförande från USAs sida har forskningen kring implantat och proteser gått framåt nåt oerhört. Det finns benproteser som hålls på plats av magnetfält, där patienten inte har kvar någon del av höftleden och inget bäcken att fästa proteser i, det finns armproteser som styrs av nervimpulser via en dataprocessor och helt nya sätt att genom 3D-teknik återskapa bortsprängda skallbensdelar helt baserat på video och stillbilder av personen innan skadan.

Men - oavsett vilken fantastisk teknisk lösning man har så gäller det att kroppen accepterar det nya. På Liverpools universitet har forskare identifierat vad det är som gör att celler attraheras av eller stöter bort ett kroppsfrämmande ämne som ett implantat.

Man har skapat en ny polymer, en plast, som man kan täcka in implantatet med så att inga celler lockas att börja växa där, vilket är bra för implantat som finns i ögon, mun eller till och med olika kateterimplantat.

Man har också skapat nanopartiklar som klarar av att söka sig till ett område i kroppen och där uppmuntra till återväxt. Särskilt spännande är det för hörselskadade, eftersom just hörceller är sådana att de inte återskapas efter skada.

Jag kommer aldrig att påstå att framtagandet av dessa resultat är en orsak till väpnad konflikt, men jag är - trots orsaken till att forskningen skett - glad åt resultatet.

Now I am as humble as a bumle bee

Det är tufft att vara honungsbi nuförtiden. Kvalster, parasiter, virus, kanske till och med utbrändhet drabbar de små insekterna i sådan skala att en fjärdedel av världens bipopulation raderats ut. Om bin fortsätter dö i samma takt kan de vara helt utrotade inom tio år.

Man kan ju tycka att det är trist om det inte finns honung längre, men det är värre än så. Bin är ansvariga för en stor del av världens växtlighet. Genom bipollination får vi jordgubbar, päron, nötter och lök, bomull, körsbär och en lång lista andra, rätt viktiga, frukter och grönsaker.

Den mest mystiska sjukdomen kallas för CCD - Colony collapse disorder. Helt plötsligt, utan någon tydlig anledning, lämnar alla arbetsbin kupan. Man har inte kunnat hitta någon tydlig koppling till något virus eller kvalster, kupan kan vara full med honung, men ändå sticker arbetsbina. Jag hoppas lite att det är en schysst revolution som pågår, men forskarna håller inte med.

CCD har undersökts på längden och tvären, och bland teorierna finns kombination av kvalster och bekämpningsmedel mot kvalstret, virus, påverkan från den yttre miljön som tex strålning eller luftföroreningar, och till och med kemikalier på växterna som honungsbiet besöker. Men ingen särskild teori har lyckats förklara CCD.

Kanske är det som delfinerna i So long and thanks for all the fish. Bina har studerat oss människor färdigt, och nu drar de hem igen...

Undrar bara vem som i så fall ska se till att mina blommor slår ut i sommar?

In the hanging garden no one sleeps

Växter lever tack vare fotosyntes. Det behövs vatten också, vilka mina stackars krukväxter är bevis på. Men det behövs inte konstgödsel. Det visar ny forskning från bland annat SLU.

Genom att kontrollera när i en växts liv den får tillgång till vatten kan man påverka hur hög kvalitet en växt får - och inte en enda övergödd bäck krävs. Om man vattnar cykliskt, dvs ger blomman vatten men sedan låter den torka ut, under tillväxtfasen men innan den sätter blommor så undviker man tillväxtrelaterade problem som idag ofta blir lösta genom att odlaren tillsätter olika kemikalier till växten.

Jag gillar den sköna rundgången denna forskning ger upphov till: genom att skippa konstgödsel och fokusera på bevattningen kan man undvika att smutsa ner vattnet.

A year has passed since I wrote my note

Forensisk lingvistik är en vetenskap där röst eller text används för att identifiera individen som sagt eller skrivit orden. Det är en etablerad del av lingvistiken och används bland annat för att identifiera stalkers och vem som ligger bakom hot.

Det finns också ytterligare ett användningsområde som är spännande. Det är möjligheten att säkerställa att en person verkligen ligger bakom tex ett SMS skickat från personens telefon. Under British science festival presenterades flera konkreta brottsutredningar då analys av SMS visat att en misstänkt mördare var den som egentligen låg bakom det som skickats från offrets telefon, och att det gjorts efter att offret redan avlidit.

Tim Grant, forskare vid Aston University i Birmingham, anlitas ofta av både åklagare och försvarare för att analysera texter. Han menar att sms-formen som sådan inbjuder till ett friare språkbruk och när man leker med ord, stil, grammatik så blir varje persons stil individuell och signifikant för personens stil, språk och läggning. Lokala dialektala ord placerar dig geografiskt, slangord placerar dig i en ålderskategori, ämnesvalet och meningen bakom meddelandet visar om du är man eller kvinna.

Ibland används metoden för att efterforska avsändare bakom hotbrev. Genom att koppla ihop sociologi och lingvistik kan en anonym text få en upphovsman, i alla fall en sannolik upphovsman.

"In these kinds of communication it is relatively easy to be, or at least feel, anonymous," (Tim Grant) said. "New technologies have created an anti-social phenomenon of mass anonymity, and the ability to identify the writer can only be beneficial for society." Läs mer här.

Jag vet inte om jag håller med - att det alltid gagnar samhället att anonyma avsändare identifieras. Det finns något väldigt hjärtevärmande i att läsa en anonym text, att skriva en anonym text och att inse att det finns hundra miljoner människor till, runt om i världen, som också slängt i en flaskpost.

These memories loose their meaning

Vad minns du, egentligen, om musik du hört? Minns du när du hörde en låt första gången? Minns du vilken låt du gillat, spelat mycket, lärt dig utantill? Hur är det med minnen kring Beatleslåtar? Forskare vid Leeds universitet har undersökt just Beatlesminnen.

We’d like you to think about an event from your own life that involved something to do with the Beatles. We are interested in how things the Beatles did - songs, movies, news stories, and so on - intersect with our own lives through our memories. We want you to give us as much information as you can so that we can analyse your memory alongside other people’s. One of the interesting discoveries is going to be the extent to which different songs/albums/news stories evoke strong memories.

Alltså, kan minnet av Beatles hos en svensk vara det samma som minnet av Beatles hos en annan svensk, eller en engelsman, en tysk eller en norrman? Vad är det som är lika och olika mellan hur man minns ett kulturellt skeende, ett musikstycke, en händelse eller en bild?

Hur man minns något självupplevt, ett självbiografiskt minne, hänger ihop med långtidsminnet och långtidsminnet gör oss till de vi är. Långtidsminnet är grunden för inlärt beteende, för val vi gör utan att tänka efter, för känslor om vad som är rätt och fel. Självbiografiska minnen rör ofta just känslor. Det är till exempel lätt att minnas hur man kände vid en viss punkt i livet om man hör en melodi som man förknippar med den. Careless whisper till exempel - på en gång är jag tillbaks i 80-talet, på piren i Hastings.

Men nu var det ju inte Wham utan Beatles som skulle studeras i detta projekt. Logga in och skriv in dina Beatlesminnen. Du kan också läsa andras minnen, som detta från en person som var och såg Beatles i Göteborg.
Suddenly I saw myself as the inhibited timid creature I was, and I decided there and then that things would have to change. I wanted to be free, confident, happy-go-lucky, the kind of girl that would appeal to guys like the Beatles, and from that moment I started working on my new persona.

Förut har man studerat globala minnen av en och samma händelse, som till exempel när rymdfärjan Challenger exploderade, men det här är första gången en popgrupp är i fokus. Kanske kan forskningen visa hur minnet följer med från unga år tills man är vuxen och till slut gammal.

...this will be the first time psychologists have attempted to gather a huge database of memories by tapping into the unique global influence The Beatles have in shaping our personal identities.
The results will help them further understand how children develop a capacity for memory, how adults process memory and how memory changes in older adulthood.

Du sitter fast, ensam och sist kvar - men det är bara som det känns

Det är tungt, det är sant att himlen finns min vän, det är bara nånting för - vintern dör!

Sol, vind, vatten och en liten liten knapp

Nästa lördag är det EarthHour - en timme då allt strömkrävande ska stängas av. Lampor, laddare, apparater - ja det är väl lika bra att slå av huvudsäkringen på en gång. I två år, med start i Sydney 2007, har miljoner stängt av strömmen, och nu har Världsnaturfonden bestämt sig för att globalisera evenemanget.

Men att stänga av är inte hållbart i längden. För att kunna komma vidare krävs investeringar i alternativa energikällor. Därför är det extra roligt att läsa att USAs regering nu - efter fyra års uppskjutna beslut - äntligen delat ut det första stödet till solkraft.

The company’s photovoltaic panels are meant for installation on commercial industrial rooftops and lay flat rather than on an angle. The company has been shipping panels since last July.

I Härnösand finns företaget som gör solenergin tillgänglig även för de som inte har stor investeringsbudget. Ny solcellsteknik till minskad kostnad ska förhoppningsvis knuffa solcellerna in i det allmänna medvetandet.

Mitt hustak vore perfekt. Rakt söderut, inte så stor lutning. Men det är tyvärr inte en progressiv hyresvärd som äger huset. Så tills dess de vaknar och skärper sig får jag väl göra vad jag kan på egen hand.
OFF

Listening to teachers is bringing me down - I thought they had much more to say

Det finns ungefär 300 000 studiecirklar i Sverige under ett år. Runt 3 miljoner deltagare, vilket inte är samma som nästan var annan svensk, en del går ju flera. Vävning, snickeri, matlagning, navigering osv osv, det mest kan läsas i cirkel. 260 000 ungdomar går i gymnasiet varje år. Så här dags i Sveriges utveckling är det en majoritet av befolkningen som vid något tillfälle läst vid gymnasiet.

Men kunskaperna jag värderar mest har jag inte lärt mig i någon skolbänk eller cirkel. Att byta punkterade däck vid vägkanten, att tända en eld, att kramas -listan är lång och varierad. Det kallas annars för internalisering, att ta kunskaper du fått presenterade för dig och göra dom till del av dig, ditt beteende, dina värderingar och tankar.

Tack mamma som lärde mig hur starka kvinnor kan vara. Utan det hade ingen annan kunskap kommit till nytta.

Att ingenting kan vara enkelt

Trodde du att det är bra att fira födelsedagar? Då är du uppenbarligen inte konservativt kristen. En hel del kristna ledare menar nämligen att födelsedagsfirandet är en hednisk ritual som man bör undvika.

Själv har jag precis varit på en supermysig fest, där vi -hedningar som vi då måste vara (?!) - tände små eldar som vi skickade iväg mot himlen för att fira att vi haft ännu ett underbart år med vår vän.

Jag hoppas det blir minst 60 fester till för honom!
Hurra, hurra, hurraaaaa