Det är inte mig det är fel på, det kommer du fatta en dag

Plats: Ett litet fik
På scenen: Två tonårspojkar och en vuxen man, alla uppenbarligen besökare. Bakom kassan ung kvinna.

Mannen: - Men ni måste äta något, ni har bara ätit godis hela dagen. Finns det inget alls här ni kan äta?
Pojke 1: - Nä, det gör det inte.
Pojke 2: - Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: - Nu läser ni på tavlan och säger vad ni ska ha. Det finns ju hur mycket som helst här.
Pojke 1: - Men jag äter inte sallad.
Mannen: - Det finns mycket annat än sallad.
Pojke 2: - Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: - Det finns kyckling, det äter du väl? Du kan ju äta kyckling!
Pojke 1: - Det står inte kyckling, var står det kyckling?
Pojke 2: -Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: (till kassörskan) - Visst har ni kycklingfiléer?
Kassörskan: -Ja, vi har kyckling. Du kan ju säga vad du vill ha så lagar vi det.
Mannen: - Ja, säg vad du vill ha.
Pojke 2: - Jag vill ha bilnyckeln!
Pojke 1: - Jag vill inte äta här.
Mannen: - Men det är så här det är när man reser, man kommer till andra ställen där det finns annan mat än den man är van vid. Du behöver inte betala, jag betalar. Du betalar bara om du äter maten. Vad ska du ha, säg nu.
Pojke 2: - Men kan jag få bilnyckeln!
Mannen: - Du tar inte den tonen med mig!