Du sitter fast, ensam och sist kvar - men det är bara som det känns

Det är tungt, det är sant att himlen finns min vän, det är bara nånting för - vintern dör!

Sol, vind, vatten och en liten liten knapp

Nästa lördag är det EarthHour - en timme då allt strömkrävande ska stängas av. Lampor, laddare, apparater - ja det är väl lika bra att slå av huvudsäkringen på en gång. I två år, med start i Sydney 2007, har miljoner stängt av strömmen, och nu har Världsnaturfonden bestämt sig för att globalisera evenemanget.

Men att stänga av är inte hållbart i längden. För att kunna komma vidare krävs investeringar i alternativa energikällor. Därför är det extra roligt att läsa att USAs regering nu - efter fyra års uppskjutna beslut - äntligen delat ut det första stödet till solkraft.

The company’s photovoltaic panels are meant for installation on commercial industrial rooftops and lay flat rather than on an angle. The company has been shipping panels since last July.

I Härnösand finns företaget som gör solenergin tillgänglig även för de som inte har stor investeringsbudget. Ny solcellsteknik till minskad kostnad ska förhoppningsvis knuffa solcellerna in i det allmänna medvetandet.

Mitt hustak vore perfekt. Rakt söderut, inte så stor lutning. Men det är tyvärr inte en progressiv hyresvärd som äger huset. Så tills dess de vaknar och skärper sig får jag väl göra vad jag kan på egen hand.
OFF

Listening to teachers is bringing me down - I thought they had much more to say

Det finns ungefär 300 000 studiecirklar i Sverige under ett år. Runt 3 miljoner deltagare, vilket inte är samma som nästan var annan svensk, en del går ju flera. Vävning, snickeri, matlagning, navigering osv osv, det mest kan läsas i cirkel. 260 000 ungdomar går i gymnasiet varje år. Så här dags i Sveriges utveckling är det en majoritet av befolkningen som vid något tillfälle läst vid gymnasiet.

Men kunskaperna jag värderar mest har jag inte lärt mig i någon skolbänk eller cirkel. Att byta punkterade däck vid vägkanten, att tända en eld, att kramas -listan är lång och varierad. Det kallas annars för internalisering, att ta kunskaper du fått presenterade för dig och göra dom till del av dig, ditt beteende, dina värderingar och tankar.

Tack mamma som lärde mig hur starka kvinnor kan vara. Utan det hade ingen annan kunskap kommit till nytta.

Att ingenting kan vara enkelt

Trodde du att det är bra att fira födelsedagar? Då är du uppenbarligen inte konservativt kristen. En hel del kristna ledare menar nämligen att födelsedagsfirandet är en hednisk ritual som man bör undvika.

Själv har jag precis varit på en supermysig fest, där vi -hedningar som vi då måste vara (?!) - tände små eldar som vi skickade iväg mot himlen för att fira att vi haft ännu ett underbart år med vår vän.

Jag hoppas det blir minst 60 fester till för honom!
Hurra, hurra, hurraaaaa

Det kunde varit värre

Idag upplevde jag en mycket spännande grej. Jag stod och skulle lägga ner lite Fruxo-kopior i påsen med godis (ja, kollegor, det blir fredagsgodis imorgon!)

Helt plötsligt sprätter handen iväg, sprider ett regn av flerfärgade gelegodisar över mig, golvet och alla kringstående. Lite som mjölkglaset i Mitt liv som hund. Jag skulle ju bara lägga ner dom i påsen - men handen gjorde nåt helt annat.

Ofrivilliga muskelrörelser kan bero på en massa saker. Det kan vara muskelspolen som är illa inställd, som missbedömer kraften som behövs för att åstadkomma den rörelse man vill göra. Som när man tar i för att lyfta en tung möbel och nästan trillar baklänges när den visar sig vara faner och inte solid ek.

Det kan vara en sjukdom, som Huntingdon, Parkinson eller någon annan som ger hyperkinesi-lika symptom. Biverkningar från någon medicin, för höga kaliumnivåer, tillfällig neuromyotoni efter en lång dags stillasittande framför dator eller så blev jag bara till mig av glädje inför fredagens godiskalas.

Förutom att jag efteråt blev rätt generar och självmedveten, så där som när man nästan-snubblar, så blev jag faktiskt rätt rädd också, när det helt plötsligt började regna godis över mig. Det var verkligen inte meningen!

Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber

Jag flyttade hemifrån rätt ung. Det var roligt, knäppt och oerhört utvecklande. Inte minst matlagningen fick utvecklas i rasande fart. Kvar från den tiden har jag en glad exprimentlusta och ett par riktigt otäcka matminnen.

En vän berättade att han, i väntan på mikrons intåg i våra liv, hade prövat att rosta både blodpudding (svårt) och fiskpinnar (lättare) i brödrost. Jag har nog alltid tänkt att det var fråga om moderna myter, mos på kranvatten och rostade fiskpinnar. Men jag hade fel.


Kan någon jag känner stycka en gris? Kan någon jag känner ens använda de flesta delar på en gris i matlagningen? Vi ska visst vara en förlorad generation, matlagningsmässigt.
Att den moderna människan inte kan laga mat verkar inte anses som ett stort problem i dagens samhälle, vilket det kanske heller inte är. Det är såklart alltid tråkigt när ett skattad kultur utdör, men å andra sidan är alla vi unga kvinnor tacksamma för att vi har blivit fritagna från kravet om den eviga matlagningen. Och herregud, om man verkligen vill kunna laga mat, hur svårt kan det i så fall vara?

Det finns en grundläggande missuppfattning i kulturen, att kvinnor lagar bättre mat än män. Men samtidigt är det ont om kvinnliga kockar i kocklandslag och kockSM. För att inte tala om att det är ont om kvinnor vid grillen. (Jag tror att det i grunden handlar om en ovilja mot att städa... och som mästerkock har du i alla fall en stab som röjer upp efter dig.) Men vardagslagningen knuffas över på kvinnorna.

VIsst, det finns familjer som delar lika, men hur många är det? Egentligen? Kvinnor arbetar obetalt ungefär 8 timmar per vecka mer än män. Om det är fråga om hockeyträning eller dammsugning framgår inte av underlaget.

Dagens kreativa insats i köket blev en grönsakspytt/wok med vad jag hade hemma. Det funkade fint. Nu är köket stökigt igen, men det får staben ta hand om.

If you ate more comfort food, maybe you wouldn´t have to go around shooting people

Det du äter påverkar dig fysiologiskt, kemiskt och biologiskt. Sockerberoende är etablerat som begrepp, fibrernas vara eller inte är en ständig strid runt barnfamiljernas köksbord, stenåldern, kolhydratfritt och GI slängs omkring i alla lunchrum.

På Lunds universitet finns en särskild forskningsenhet för det som kallas för funktionell mat, functional food. Det är mat där vissa egenskaper i maten sticker ut mer än i andra livsmedel. Smart mat, giftig mat, mat som gör dig smal, glad, sjuk och klok.

Forskningsprojektet Phime försöker odla fram ett sädesslag som ska låta bli att ta upp gifter, tex kadmium, men däremot särskilt ta upp selen och zink ur marken.

Forskningsprojekt om kakao visar att flavanoiderna gör ditt minne bättre och ditt sinne skarpare.

Tranbär motverkar urinvägsinfektioner, granatäpple prostataproblem. Spirulina stärker immunförsvaret.

Man forskar till och med på palt! Vid Umeå universitet finns matkulturenheten, och paltens relativa onytta har utretts i doktorsavhandlingar om varför åldersdiabetes ökar bland norrlänningar.

Själv är jag för opålitlig för dieter, för kortsiktig för kost som hälsofrämjande insats och för lat för planerade och sammansatta menyer. Jag är också helt och hållet övertygad om de många positiva effekterna som Ben&Jerrys glass medför. Helt utan behov av forskning först.

How to charm a girl

Jag snubblade över denna under en rätt orelaterad sökning med motor och vill dela med mig!

I tre enkla (?!?) steg menar författaren Vermis att man kan charma en flicka. Steg tre är underbart:
In the final you will have her attention and that is most important. Not forget to be a good listener and to make her laugh, this are the most important things. Success

Ibland undrar jag vad grannarna tror, i mitt lyhörda 50-tals hus, när det bara inte går att undvika att skratta högt.

Success!

Ibland blir man överraskad på de konstigaste sätt

I dagens ST kan man läsa om den något överraskande födseln av en bebis som ingen visste var på väg. Det händer någon gång vart tredje år eller så, säger barnmorskan.

Riktigt så överraskad har jag aldrig blivit.

Men några härliga tillfällen finns det ändå. Många av dom kan jag (vill jag?) inte riktigt berätta om här. Ibland har det handlat om att jag fått ett förtroendeuppdrag som jag aldrig trodde jag skulle få. Ibland har det varit en present eller julklapp som fått hakan att träffa backen.

Ett tillfälle var när jag som tonåring stod på Place George Pompidou, hukande under regnet den 14 juli, med fyrverkerier över himlavalvet. På andra sidan en pelare stod plötsligt en klasskamrat från högstadiet. Då blev jag förvånad. Att i stort sett alla turister i hela Paris var just där då gör slumpen mindre men min överraskning lika stor.

DN har en rolig text om slumpen, vad den egentligen är och varför vi reagerar som vi gör när något orimligt slumpartat händer.

I grunden finns tankeexperimentet Schrödingers katt. Kan en katt, som är levande när den stängs in i en låda, vara både levande och död tills dess att lådan öppnats och den ena eller andra verkligheten bevisats genom observation? Alla alternativ är tillgängliga tills dess att ett av dom inträffat. Hur det fungerar kvantmekaniskt är jag inte kvinna att förklara, och om du är orolig för den stackars katten kan du här läsa om att den kan vara befriad av en djurrättsorganisation.

Och även om jag vet att verkligheten är en följd av en lång matematisk formel så skulle jag bli rätt överraskad om jag fick en låda med en katt i.

There´s no place like home

Staden som överraskar?

En roligare stad för vardag och fest?

Norrlands huvudstad?

Hur som, idag var den snygg i alla fall.

Det är väl vackert väder ovanför molnen

Vad vill du med din blogg?, sa en vän.
Jag blev lite ställd. Vadå vill? Måste man alltid vilja nåt med allt man gör? Och det har jag ju sagt, jag skriver för att det är roligt. Och svårt. Mest svårt.

Men sedan tänkte jag lite. Är det egot, utfläkningen, den offentliga uppvisningen av det privata livet för att bli sedd? Är det folkbildningsidealet, låt mig berätta vad jag vet, servicetanken? Är det oväsentligt om någon läser detta? Och vad har jag för ansvar för att det inte ska vara slöseri med den personens tid?

Kanske handlar det om att bli en del av en historik. Om att skapa något som beskriver min nutid, vår samtid, kulturen och omvärlden som den ser ut här och nu. Andra gör det bättre, med litteratur, konst, musik. Där är jag inte.

Jag håller mitt lilla liv emellan händerna
Nu har jag lust att ta ett kliv å sätta nåt spår innan jag går
Kom med å gör en liten stund som ska va kvar i hundra tusen år
Tack, Jakob Hellman.

The worst crime is faking it

-Jag har slutat bry mig, sa jag till en vän.
-Du? Det låter otroligt?!, sa vännen.

När jag hade förklarat lite mer, fast inte allt, så verkade vännen förstå.
-Du menar att du blivit ekonomisk? Investering och avkastning ska stämma, helt enkelt, undrade vännen.

I dessa kristider kändes det som en bra liknelse. Men för att fortsätta i samma anda, vad händer när den förväntade avkastningen blir något annat, mycket sämre? Då är det bra att man inte bryr sig, kan jag säga. Vatten på en gås, som en liten skalbagge med pansar, slime utan motstånd eller behov av former, ogräs med resistens mot alla gifter.

Sedan gäller det att också tydligt visa att man inte bryr sig, så inte folk får uppfattningen att man på något sätt är seriös, engagerad eller tänker bidra. Där har jag en bit kvar. Men tro mig, snart kommer ingen att bli förvånad av min brist på brydd.

På fel plats

När jag står där, och ser mig omkring, och inser att jag nog inte riktigt är där jag tänkte mig, så slits jag mellan två känslor. Den första - SHIT! Den andra - Det HÄR verkar spännande. Vad kan jag göra för roligt här?

Kanske tänker denna kråka likadant, där den sitter på en dörrstängare på Stockholm C. Här verkar det vara roligt, vad kan man hitta på nu? Den poserade i alla fall snällt, visst?

Kråkor är riktigt smarta. Forskare i Japan såg redan på 70-talet hur kråkor placerade valnötter på gatan och väntade på att bilarna skulle krossa skalet. En anpassning till det urbana livet. Kanske också en följd av att det är universitetsutbildade kråkor, i staden Sendai som har 7 universitet, eller kanske bara helt vanliga kråkor som råkade bo på en ort där det drällde av forskare... Snacka om fel plats.

Friday I´m in love

Dressed up to the eyes
It's a wonderful surprise
To see your shoes and your spirits rise
Throwing out your frown
And just smiling at the sound
And as sleek as a shriek
Spinning round and round
Always take a big bite
It's such a gorgeous sight
To see you eat in the middle of the night
You can never get enough
Enough of this stuff
It's Friday
I'm in love
Tack, Robert Smith/The Cure

Mustela nivalis nivalis

Den här lilla vesslan stod och väntade på mig på väg hem igår natt. Söt, visst?

Vesslan är som alla mårddjur en beryktad jägare, med knivskarpa tänder. Som rovdjur dödar vesslan ofta betydligt mer än vad den äter upp. Så står det på Jägareförbundets hemsida och på NE.se.

När jag gick hem genom Stockholmsnatten mötte jag i stort sett bara män. Ensamma äldre, raska yngre, grupper av tonåringar, men nästan bara män. Själv tänkte jag inte på det, förrän jag var nästan framme. Då kändes det helt plötsligt otrevligt osäkert, att vara ute och promenera på rätt folktomma gator, ensam, med en massa rovdjur runt omkring. Vet inte vad det var som fick mig att känna så, helt utan någon konkret anledning. Lättskrämd är jag inte, och efter något andetag vann min analytiska sida över min känslosamma, för inte fan skulle det hända mig nåt.

Men ändå. Det är för många vesslor lösa, och för få som håller koll.

In my place

Med resande kommer övernattningar på andra ställen än hemma. Ibland har man det bra, med lingonbubbelbad och små champagneflaskor, ibland har man det sämre, med övermjuka resårbottnar och oinbjudna sängkamrater med betydligt fler ben än två.



Här var det rätt ok. Fast jag känner mig alltid lite skyldig när jag bor ensam i ett dubbelrum. Knappa 20.000 svenskar är hemlösa, i Stockholm sover hundratals människor på gatan varje natt. Och där ligger jag.


I was scared, I was scared
Tired and underprepared
But I wait for it

If you go, if you go
Leave me down here on my own
Well I wait for you
Tack, Coldplay

I don´t think a person should run unless he´s being chased

- och med detta citat känner jag att jag fått allt stöd som behövs i mitt mycket moraliska beslut att inte inkludera löpträning i mitt nuvarande program.

Du har en helt fruktansvärd hållning

Underbara, tyvärr bortgångne, författaren Douglas Adams (Liftarens guide till galaxen, Last chance to see, Dirk Gently mm) upptäckte att det fanns en massa saker i världen som inte hade något ord som beskrev dem. Så han samlade ihop en massa ord som inte hade någon mening, dvs platsnamn, och parade ihop orden med sakerna.

Dit hör sättet att stå när man undersöker en bokhylla. Eftersom Adams pratar engelska blev ordet ahenny. (Egentligen en liten irländsk by.)

Lite lätt framåtlutad, men mest åt ena sidan, huvudet på sned och (i mitt fall) ena handen lätt höjd för att lättare kunna röra böckerna, det är ahenny. Boken heter The meaning of Liff, och uppdateringen The deeper meaning of Liff.


Bokhyllor säger -oavsett hur man står när man ser på dem - en hel del om sina ägare.

Att hitta "Grottbjörnens folk" hos singelmannen på 40 är överraskande, precis som "Cigarrens historia" är hos min icke rökande, ogifta moster. Är det en allätare, en minimalist, en teoretikers eller en romantikers bokhylla? Pocket eller inbundet? Bokrea eller förstautgåvor? Och hur är den organiserad? En del kör efter färger och storlekar, andra har biblioteket som förebild. Finns det andra saker i hyllan, är den en inredningsdetalj eller ett praktiskt sätt att förvara ett viktigt innehåll?

Min är slarvig, överfull och tematisk.

Kuddkrigarkonsten

För två år sedan var jag i San Francisco och hamnade mitt i deras superroliga jättestora kuddkrig. Men staden har tröttnat på att städa upp efter kuddkrigarna och hotar stoppa arrangemanget nästa år. Kan bli svårt, eftersom det är en flashmob, men ändå begripligt.

Artikeln från SF Gate.

Blir du sugen på att själv delta - kör hårt! Den 4 april arrangeras ett kuddkrig på Sergels Torg i Stockholm.

We get sleepy if we don´t sleep

Jerry Siegel, professor vid UCLA, forskar kring sömn. Det är ett oerhört komplicerat ämne att studera. Vi vet egentligen inte mer än titeln. Vi blir trötta om vi inte sover. Resten är mest bara teorier.

Man kan mäta nivåer av hormoner i kroppen, och sömnbrist ger ökad mängd stresshormon och minskade mängder av tex tillväxthormoner. Men vad det är just i sömn som får dessa effekter vet man inte.

Man kan kontrollera människors koordination efter en period utan sömn. Den är sämre än för dom som sovit, men vad det är i sömnen som gör att man lättare kan kontrollera kroppen vet man inte.

Utom just det att vi blir trötta om vi inte sover.

Skulle du hälla i dig en flaska vin och sedan köra hem? Hoppas inte, men att köra när man är trött är lika trafikfarligt. Sömndruckenhet är ett rätt logiskt uttryck, med tanke på hur man beter sig på lite sömn.

Man kan hålla sig igång på tre timmars sömn, man kan återhämta borttappad sömn inom ett par dygn, man kan leva rätt bra utan REM-sömn och utan djupsömn. Och det kanske är bra, eftersom vi sover allt sämre. Mängden djupsömn som svenskar sover under en natt har minskat. Det gör oss dumma, eftersom djupsömnen är viktig för inlärningen. Vi får diabetes av sömnbrist, vi går upp i vikt och blir argsinta. Har du sömnbrist tar vaccin sämre. Din hud blir slappare och det är svårare att skratta. Nä, just dom två sista är inte sanna. Där hittade jag allt på.

Jag sover gott (ta i trä!) skiftarbete till trots. Om jag inte skulle göra det finns ju alltid lilla pillerburken från USA. Droger, någon?