Let's hold out for somethin' sweeter - spread your wings and fly

oh the distance is not do-able
in these bodies of clay my brother
oh the distance, it makes me uncomfortable
guess it's natural to feel this way
oh, let's hold out for somethin' sweeter
spread your wings and fly

Jag skrev tidigare i veckan om hur förändringar i vårens ankomst ställer till det för naturen. Det gäller tex fåglar, som får problem med sin fortplantning då deras ungar kläcks efter att insekterna fågelungarna ska äta redan tagit slut.

Men det finns andra bekymmer också.

Här skriver The Guardian om hur fåglarna tvingas flyga allt längre sträckor för att kunna klara klimatförändringen.

Bird migrations are incredible feats of stamina and endurance but, as temperatures rise and habitats change, birds will face their biggest challenge since the Pleistocene era.

(Pleistocenska perioden kallas ibland för istiden och motsvaras av äldre stenålder inom arkeologin.)

I will be chasing the starlight until the end of my life

Kepler, NASAs superkamerbestyckade rymdfarkost som ska söka efter jordliknande planeter, har skickat hem sina första bilder.

NASA/JPL-Caltech

Den här bilden visar 0,2 procent av hela det område Kepler ska söka av under de närmaste 3,5 åren. Under den tiden räknar NASA med att hitta hundratusentals planeter. Här på bilden, som visar himlen i stjärntecknet Lyra, sett från jorden, finns stjärnor som är 13 000 ljusår bort, eller 117 miljarder miljarder meter. (Jo, det ska stå miljarder två gånger. Rätt långt bort alltså.)

Av de hundratusen planeterna kanske hundra är jordliknande, dvs inte gasmoln eller helt täckta av is eller något annat som gör det lite extra tufft för liv att existera. Om nu hundra jordliknande planeter upptäcks så betyder det i sig inte att det finns annat liv i universum, men sannolikhetsläran säger att ju fler desto större chans.

"Finding that most stars have Earths implies that the conditions that support the development of life could be common throughout our galaxy," said William Borucki, Kepler's science principal investigator at NASA's Ames Research Center at Moffett Field, Calif. "Finding few or no Earths indicates that we might be alone."

Jag vet inte vad jag hoppas på. Jag är osäker eftersom jag inte riktigt litar på vad som kommer att hända om/när vi upptäcker annat liv i universum, vem som kommer att sno åt sig upptäckten och vem som kommer att gynnas av den.

I´m not going down on my knees begging you to adore me

Tidningar och magasin fylls just nu av goda råd hur man ska höja sin lön. Jag är mer intresserad av hur man ska göra för att höja sitt värde.

´Cause you´re worth it, säger reklamen. Vad är detta it som jag är värd? Jag tror inte man menar detta:
”Människovärde: Värde som tänkande och kännande varelse vilket utgör grunden för människans naturliga rättigheter.” SAOL

Åsa och Erik har skapat en scenföreställning kring människovärde, som på olika sätt tar upp vad vi är värda, vem som bestämmer värdet och vad - om något - man kan göra åt saken.

En intressant detalj, som dom har med i föreställningen och också länkar till på sin hemsida, är att kvinnor får högre lön som singlar medan män får högre lön som gifta.

Jag tar det igen: Kvinnor får högre lön som singlar än gifta, och män får högre lön som gifta än som singlar. Läs själva SACOs undersökning.
Vilka förutfattade meningar ligger bakom detta? Och vilket intressant problem det skapar, då lönetörstande män gör allt som står i deras makt för att locka någon att gifta sig med dom medan kvinnorna med tanke på den finansiella risken tackar nej. När sedan annan forskning visar att just män värderar lönen högre ur statussynpunkt än vad kvinnor gör kanske orsaken till att det ändå genomförs giftermål framträder lite tydligare.

Don´t fight it if it feels good

Det är himla mysigt att bli smekt. Det vet alla som någon gång upplevt det. Och nu är det dessutom bevisat!

Forskare vid Göteborgs universitet har låtit en robot borsta försökspersoners armar i olika takt för att ta reda på hur nervcellerna hanterar stimulansen. Alltså, en robot har borstat folk på armarna och så har man låtit personen berätta om det känns bra eller inte.

Huden har särskilda celler, CT-celler, som har till uppgift att skicka information från huden som smeks direkt till hjärnan, forskarna kallar det för en motorväg. CT-cellerna är så självständiga att de fungerar även om celler i samma område på kroppen skickar signaler om smärta. Att smeka någon på huden kan kanske till och med blockera smärtsignalen, vilket ger en vetenskaplig förklaring till varför beröring är effektiv som smärtlindring i vissa fall.

Forskarna har dessutom kartlagt HUR man ska smeka för att det ska kännas som bäst. Och det är faktiskt en rätt rask takt som upplevs som skönast, 3-5 cm eller ungefär en handsbredd per sekund.

CT-cellerna finns inte i handflatan, och man har heller inte hittat dem i könsorganen, utan de är till för social beröring som i första hand ska gynna den som blir smekt.

Vi är alltså byggda så att beröring får oss att må bra. Det är rätt läckert, att människan har specialbyggda nätverk bara för att få oss att känna och uppskatta smekningar. Jag kan bara hoppas att alla får använda sitt nätverk, ofta.

Walk the streets for money - you don´t care if it´s wrong or right

Det låter nästan som fördomarna om det amerikanska dejt-systemet; mannen betalar och kvinnan "ställer upp". Men denna version av bytt, bytt kommer aldrig igen handlar om chimpanser på Elfenbenskusten som gör affärer av sex, där hanarna bidrar med mat och honorna med möjlighet till fortplantning.

Forskare vid Max Planck-institutet i München studerade vad som hände i en flock chimpanser under en period av tre år, då gruppen observerades i runt 3000 timmar. Hanar som under en längre period, och inte bara när honorna var fertila, delade med sig av mat till en hona fick mer än dubbelt så många tillfällen till fortplantning som hanar som inte delade med sig.

BBC skrev en text om detta, här hittar du gruppens egen text.

Forskarna menar att det här, i grupper där honor kan välja vem de parar sig med, är bevis för ett beteende där hanar som sociologiskt planerar för framtida parningstillfällen genom att dela med sig av mat även till honor som inte är fertila just då får fördelar genom bättre chanser till fortplantning när det väl är dags.

Forskarna menar också att detta kan överföras till mänskliga kulturer som baseras på jägare/samlare-beteende, eftersom männen då har möjlighet att stötta kvinnor som inte deltar i tex jakt med extra mat, dvs extra kalorier, utan att kvinnorna utsätts för riskerna i samband med jakten, vilket ökar chanserna att just dessa kvinnor kan bära fram barn/avkomma som är friska och dessutom gör kvinnan mer välvillig till just denne man.

Men finns det någon koppling till vårt jämställda svenska samhälle? Fungerar vår moderna kultur likadant? Nog för att chimpanserna är våra släktingar, men är vi psykosociala släktingar också? Är det större chans att en man som är schysst, som ger en kvinna materiella fördelar och ser till att hon har det bra, får möjlighet till flera barn med henne än en snål typ? Nu lever de flesta av oss inte i grupper där parningen sker på samma sätt som i en flock chimpanser, men den sexuella revolutionen har onekligen gjort möjligheten till friare relationer större nu än tidigare. Och handen på hjärtat, nog sjutton skaffade jag hellre barn med en generös och omtänksam kille. Är det därför det heter monkey business?

The trouble is not moving mountains, it´s digging the ground that you´re on

Våren brukar komma när det är dags. Problemet nu för tiden är att våren tror att det är dags mycket tidigare än tidigare. Och resten av naturen hinner inte med.

Dygnsmedeltemperaturen ökar för fort och för tidigt, så blommorna slår ut innan insekterna som ska leva på blommorna hinner kläckas. Och om insekterna hinner bli klara i tid för blommorna så är inte fåglarna som ska leva på insekterna redo för sin del i kedjan. Så när fågelungarna till slut kläcks finns det inte nog med insekter kvar för att alla ska överleva.

Till viss del har fåglarna anpassat sig, på norra halvklotet lägger flera arter äggen upp till en vecka tidigare nu än för tio år sedan. DN skrev för någon månad sedan att fåglarna nu också ändrar sina flyttmönster, om dom kan, för att bättre passa in temperaturen till sin egen livscykel.

Undrar om det finns en ornitologisk motsvarighet till gamla fina
Vi flytt´int?

This wicked little town

När jag åkte härifrån för 12 timmar sedan fanns det en stad här. Den var så där halvliten, och rätt skitig, och låg mellan två berg. Vid min återkomst är allt bara dimma. Staden är puts väck och jag ser mig om efter langoljärerna.

Det kallas för advektionsdimma enligt SMHI, och med sikt på bara några hundra meter är den tät eller mycket tät.

Den kan vara i flera dygn, vilket jag ser fram emot. Om allt annat också är suddigt och oskarpt märks det mindre att jag också är det.

Ska ta en bild imorgon i solljus, om det nu blir något av med solljuset.

Det är inte mig det är fel på, det kommer du fatta en dag

Plats: Ett litet fik
På scenen: Två tonårspojkar och en vuxen man, alla uppenbarligen besökare. Bakom kassan ung kvinna.

Mannen: - Men ni måste äta något, ni har bara ätit godis hela dagen. Finns det inget alls här ni kan äta?
Pojke 1: - Nä, det gör det inte.
Pojke 2: - Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: - Nu läser ni på tavlan och säger vad ni ska ha. Det finns ju hur mycket som helst här.
Pojke 1: - Men jag äter inte sallad.
Mannen: - Det finns mycket annat än sallad.
Pojke 2: - Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: - Det finns kyckling, det äter du väl? Du kan ju äta kyckling!
Pojke 1: - Det står inte kyckling, var står det kyckling?
Pojke 2: -Kan jag få bilnyckeln?
Mannen: (till kassörskan) - Visst har ni kycklingfiléer?
Kassörskan: -Ja, vi har kyckling. Du kan ju säga vad du vill ha så lagar vi det.
Mannen: - Ja, säg vad du vill ha.
Pojke 2: - Jag vill ha bilnyckeln!
Pojke 1: - Jag vill inte äta här.
Mannen: - Men det är så här det är när man reser, man kommer till andra ställen där det finns annan mat än den man är van vid. Du behöver inte betala, jag betalar. Du betalar bara om du äter maten. Vad ska du ha, säg nu.
Pojke 2: - Men kan jag få bilnyckeln!
Mannen: - Du tar inte den tonen med mig!

You've got all the sugar you'll ever need

Efter många år där socker fått skäll för att vara onyttigt är det oväntat med en positiv sockerrelaterad hälsonyhet.

Sockervadd kan användas för att laga trasiga nerver. Och det handlar inte om att äta sockervadd, utan om att bygga med det.

Forskare vid Purdue University har kommit fram till en metod där socker används för att bygga vad som nästan kan jämföras med små byggnadsställningar, som nerverna sedan kan klättra fram längs. Samma idé kan också användas för att återskapa blodkärl som skadats i trauma eller av sjukdom.

Metoden går ut på att man bygger upp sockertrådar, som alltså är oändligt små, som sedan täcks med en mjölksyra-liknande substans som inte är vattenlöslig. När allt stelnat kan man spola bort sockret och kvar finns ett nät av fina rör där nerverna hittar en massa yta och bra hål att fästa vid, vilket ökar deras tillväxttakt.

När nerverna växer snabbare minskar risken för permanenta muskelskador på grund av förtvining, vilket leder till snabbare återhämtning.

Till skillnad från de väldigt dyra och komplicerade lösningar jag tidigare skrivit om har denna metod fördelen att den inte kräver vare sig pengar eller avancerad utrustning eller råvara. Sockret är vanligt socker, och mjölksyran är inte heller dyr eller svår att framställa. Sött med en metod som kommer att gynna även sjuka i fattigare länder.

Stop me if you think you´ve heard this one before

Rökning dödar, så står det på paketen nuförtiden. Men rökning kan dessutom göra dig döv. Kaffe är inte heller bra, men rökning är en riktig bov. Risken för hörselskador ökar för en person i 60-års åldern från 36% för en icke rökare till 59% för rökare. I högre åldersgrupper hinner icke-rökarna ikapp lite grann, men skillnaden är fortfarande 10-tals procent till rökarnas nackdel.

Kotinin, som är vad nikotinet bryts ner till i lungor och lever, har identifierats som en bidragande orsak till skador på luftvägar och hörselorgan, så risken är stor även för icke-rökare som andas in cigarettrök. Det är dessutom så att röken övergår till ofödda barn, så att barn till rökare oftare uppvisade skador på hörselorganen. Samma gäller snusare, eftersom nikotinet korsar moderkakans barriär oavsett hur det kommer in i blodet.

Kaffe, då, vad är problemet med det? Ja, koffein ökar risken för hörselskador eftersom hårcellerna kan bli överstimulerade av glutaminsyra, som finns i koffein, och som hjälper hårcellerna kommunicera med resten av hjärnans celler. Hårcellerna sliter helt enkelt ut sig, och de hör till de celler som kroppen inte kan återskapa. Som om det inte var nog innehåller rostade kaffebönor trigonellin, som också är en alkaloid precis som nikotin.

Så om du nu ska ta dig en kopp kaffe och en cigg, se till att det är tyst runt dig när du gör det.

I can´t see you now, but I still know you´re here

Be here with me, let me hear you breathing, feel your heart beating
I remember back when we were younger, it filled me up like water
it´s different now but stronger

I filmen Eternal sunshine of the spotless mind kan man välja att radera vissa minnen. Teorierna bakom filmens något osannolika berättelse har nu visat sig vara inte så osannolika enligt en artikel i NYTimes.

Det finns ett enzym i hjärnan som hjälper cellerna att koppla ihop sig, och det är genom att hjärnans celler kopplar ihop sig som den kan fungera. Genom att spruta in ett ämne, som forskarna gulligt nog kallat ZIP, i området där minnet bor, hippocampus, kan man lura enzymet att sluta koppla och då blir cellerna bara celler igen, istället för tex minnen.

Kan det vara ett nytt sätt att hantera sorg på? Du raderar ut att du ens känt till någon du nu saknar. Det ska enligt artikeln gå att använda för att få missbrukare att glömma ruset, att få olycksoffer att glömma traumat men kanske också för att glömma något man gjort, vilket öppnar en spännande moralisk pandoras ask.

Om vi kan välja vad vi ska glömma och komma ihåg, blir vi sämre eller bättre människor om vi väljer bort det som gör ont?

Blow this candle out - quiet
Operator, no one there to listen
Like it never happened
Never existed
Glen Phillips, Blind sight

I´ve had the time of my life, and I owe it all to you

Foto: Petra Hallberg

Jag är kär.

Jag trodde det skulle gå över, att det var en tillfällig förälskelse, men jag hade fel. Det går inte över.

Här är orsaken till mina varma känslor. En pjäs på Stockholms stadsteater - De tre musketörerna - i en tappning som fick mig att tappa andan då och som får mig att småle nu.

Du kan läsa recensioner från DN, Aftonbladet och Expressen, eller varför inte SvD.

Jag hade inte läst nåt innan, annat än rollistan. Strålande skådespelare jag sett i annat, spännande nya bekantskaper och en klassiker av Dumas lockade nog för inköp av biljetter långt innan jul. Men det var magiskt, det som hände. Även i de mest outhärdliga passagerna, där meta-teatern blev kladdig och sången falsk, var jag uppfylld av glädje åt att få vara med den kvällen.

Men, jag trodde att det skulle gå över. Att jag skulle sluta nynna låtarna, att jag inte längre skulle få minnesbilden av musketörerna i höftskynken som inte går att göra annat än skratta åt - det tyckte de nog själva också, och att jag skulle få en mer distanserad, analytisk hållning till pjäsen. För då skulle jag ju kunna skriva om den, eftersom den är del i min vår av kultur.

Men jag är fortfarande helt förtjust och därför totalt opålitlig. Vårkänslor hoppas jag.

Det enda spegeln visar är en grym, grym min

Förmågan att på ett ögonblick avgöra om en annan människa vill oss gott eller ont är livsviktigt. Redan som bebisar söker vi oss till människor som ser ut att vilja hjälpa oss, som ser snälla ut.

Nu är det inte alltid så att det man ser är hur det är. Det kan lika gärna vara tvärtom. BBC har ett roligt test där du kan kolla hur bra du är på att bedöma uppriktighet i ett leende. Testa dig här. (funkar bara för IE eller Netscape)

Utan att förstöra resultatet kan man säga att det är musklerna som gör skillnaden mellan ett äkta och ett falskt leende. Om du ler för att du mår bra är det andra muskler som jobbar än om du ler för att du bestämt dig för att le. Det är svårare än du kanske tror att skilja dem åt, vi får också komma ihåg det psykologiska trycket som gör att vi helst inbillar oss att ett leende är på riktigt, för att undvika konflikter.

Bebisar ler socialt efter bara 6-10 veckor, så viktig är funktionen för vår interaktion med omvärlden. Försök själv att gå igenom en hel dag utan att le mot någon alls, inte ens din egen spegelbild. Du kommer inte att klara av det - jag lovar.

If I had a weapon just like in my dreams - NC17

Det ligger is på fjärden här utanför. Inget konstigt med det, våren har börjat hälsa på men bor inte här än. Kort sagt, det är kallt här. Och - av ett skäl jag inte tänker avslöja - får det mig att inspireras till en liten sammanfattning kring det George i Seinfeld kallar för shrinkage.

Det handlar alltså om penisen. Om mått och mätande och jämförelser och variation och vad det kan bero på. Jag struntar i genetiken och sjukdomar och definitivt i plastikkirurgi, även om det kan ha med saken att göra.



Däremot är det svårt att strunta i det psykologiska. En stor mängd forskning handlar om relationen mellan mått och kroppsuppfattning, för en orealistisk uppfattning kan orsaka "small penis syndrome", där psykotiska sjukdomsdrag följer av en störd självbild. Egot kan bli så tilltufsat att mannen blir psykiskt sjuk av att tro att det är något fel med storleken. Jämförelsen för kvinnor är kanske uppfattningen om egen bröstform och -storlek, som också kan vara problematisk att hantera.

Men, till saken - hur mycket påverkar kyla? Ja, eftersom penismått verkar vara en mycket svår vetenskap finns det rätt stor bredd i svaren, men runt 6 centimeter kan "försvinna" som en följd av nedkylning. För en medellång penis är det mer än 2/3-delar. Det hela är en fullt normal reaktion som orsakas av behovet att skydda blodcirkulationen då kroppen kyls ner, alla extremiteter får mindre volym blod men effekten märks kanske bäst just för penisen.

Sen är det väl som med våren. Lite värme gör all skillnad i världen.

When time gets the best of me it won´t matter anymore

Tillbaks till temat vad som är nytt och vad som är gammalt på kroppen - hjärtat har kommit att överraska oss!

Genom att mäta radioaktivitet i hjärtceller, den gamla fina kol-14 metoden, har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att en till en halv procent av hjärtats celler byts ut under ett år. Tidigare har det funnits skilda uppfattningar om just hjärtceller, om dom hör till cellerna som byts ut eller om dom skapas en gång men aldrig mer.



Fyndet innebär att man nu kan börja applicera forskningen på att tex återskapa hjärtceller som skadats i en hjärtinfarkt. Det riktigt sjuka i sammanhanget är kanske att forskningen drar nytta av kalla krigets hysteriska beteende. Alla atomvapentester ökade mängden radioaktivitet i atmosfären så att man nu kan spåra celler som skapades innan och efter denna period med hjälp av kol-14.

Kanske hjärtats kvalitet inte är det som avgör om du lever länge längre, för om man kan renovera upp det vid behov kan frågan om förlängd överlevnad handla om helt andra saker.

It´s a crazy kind of cold

Saker ändrar på sig. Det som är pålitligt en dag är totalt osäkert nästa.

Se bara på det tydligaste vårtecknet av allt - snösmältningen. Isen på sjön som du kunnat köra långtradare på är helt plötsligt så svagt att minsta lilla sten får den att rämna. Snöhögen blir porös och rätt vad det är har du sjunkit ner och sitter fast till knävecket på samma plats där du nyss kunnat hoppa jämfota utan att ens göra en grop i snön.

Snön ändrar på sig under våren utan att det finns några standardiserade sätt att mäta förändringen på. Inte ens inom EU, alla standarders moder, har man samma sätt att mäta snösmältning på. Men svenska SIS försöker tillsammans med europeiska CEN skapa en och samma mätmetod.

Målet med en och samma metod är att länder som delar samma vattendrag ska kunna räkna ut tex förloppet för en vårflod med hjälp av ett gemensamt underlag och kanske kunna motverka de svåraste skadorna av en översvämning, att jordskred och laviner ska kunna förutsägas, att man ska kunna beräkna effekterna på havet av snösmältningen och att vattenkraftverken ska kunna göra rimliga prognoser för sin kraftproduktion.

Men snö är knepig att mäta. Den är helt enkelt olika vid olika omständigheter, vilket samiskans många snöord visar. Beroende på temperatur, vindpåverkan, marklutning och hur hårt packad snön är har den olika densitet, vilket påverkar snöns vattenekvivalent - hur mycket vatten det blir av snön när den smälter. SIS mål är att hitta en mätmetod som kan göra den uträkningen baserad på en enda sak, snöns vikt. Det kan vara ett riktigt genombrott om man lyckas.

Och om du undrade lite om just samiska snöord:
I samiskan finns mer än hundra ord för att beskriva snön. De anger snömängden, snöns konsistens, dess bärighet, snöytan, olika slags skid- och slädföre, det orörda snötäcket, spår av olika slag, rimfrost och snö på buskar och träd. Orden innefattar också barmarksfläckar, snösmältning och snöfläckar på sommaren.
Ordet Vahca (nordsamiska), anger första snön på hösten eller nysnö ovanpå gammal snö. Egentligen menas spårsnö, spår kan ju ses i nysnön. Det är något som är betydelsefullt både för jägaren och renskötaren.

I´ve got six things on my mind, you´re no longer one of them

Tycker du att du glömmer saker, att de faller ur dina tankar? Det är kanske precis det som händer. Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en mekanism i våra hjärnor som gör att vi -normalt-inte kan hålla mer än sju saker i minnet åt gången.

Forskarna har mätt hur hjärnan arbetar vid olika processer, som planering av handlingar och tal eller skrivande, och genom att ta bilder av både pann- och hjässloberna se vilka delar som används när man tex ska komma ihåg bilder i olika sekvenser. Det har gett underlag till en matematisk modell som nu, tror man, lyckats simulera hur arbetsminnet fungerar i våra hjärnor.


För att kunna tänka på flera saker samtidigt kopplar hjärnan ihop fler och fler celler. Till slut, efter ungefär sju saker, är det slut på lediga förbindelser, så hjärnan stänger av. Det finns ingen plats kvar att stoppa in fler saker på.

– Arbetsminnet är en flaskhals för den mänskliga hjärnans förmåga att bearbeta information. Resultaten ger oss en ny förståelse för vad den här begränsningen består av, säger Fredrik Edin, doktor i beräkningsneurovetenskap.

Du kan se en film om upptäckten här och du kan läsa mer om den här på Karolinskas hemsida.

Jag tycker det är skönt att det nu finns vetenskapliga bevis för att det är helt normalt att hjärnan blir så full att det inte ryms något mer.

Travelling without moving

Det står en man i vinterkläder under en stor björk bredvid en liten landsväg. Han tittar mot tåget som passerar. Tåget går långsamt. Han hinner titta länge. Han verkar ha stått där förut, platsen han valt verkar bra för att just se på tåg som passerar.

Jag undrar om han undrar hur det är, här på tåget. Jag undrar om han saknar att resa eller om han aldrig åkt någonstans. Om han står där nöjd eller om han längtar.



Att resa är alltid en tankeövning. Ibland är det också en fysisk ansträngning. Just nu är det mest långtråkigt.

Waiting for my time to come

Hur hamnade han här? Som superhjälte var det kanske inte en skogsbacke vid Gärdet som var målet, liksom? Mitt bland kottarna och barren, löven och grenarna. I leran. Har han gått vilse i pannkakan?

Är han på besök hos sina fria kusiner, skogsspindlarna? Vill han flytta hit? Området är populärt, visst, men är det rätt för honom?

Har han blivit övergiven, lämnad här utan någon chans att ta sig vidare? Utröstad från ön? Bortslängd!? Eller borttappad, saknad, orsak till otröstlighet?

Och var är den andre? Staffan - vet du?

Who pays the price

Har idag upptäckt:
Två blåmärken, lår och underben
Två riv/skarpsår, underarm och hand

Har även:
Stela muskler i rygg, bål och ben

DU VET VEM DU ÄR, du som är ansvarig för detta!

Sån tur att det i alla fall var kul. Det är viktigt att ha kul. :-)